Dagordning | |
 Hälso- och sjukvårdsnämnden_2019-01-29_dagordning.pdf | | |
| Samtliga handlingar inför sammanträdet. |
| | |
Inledning och protokollsjustering |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | |   |
1 Information |
| |
Ordförandens förslag:
1. Informationen antecknas till protokollet.
Information lämnas om:
Ledningen informerar:
A. Förvaltningschef hälso- och sjukvården, tillika Regiondirektör, Karin Stikå-Mjöberg informerar.
Skriftlig rapport
Förvaltningschef Hörsel och Syn, Helena Strandberg
Skriftlig rapport
Ekonom Åse Golles föredrar ekonomisk rapportering, Preliminärt bokslut 2018.
B. Chefläkare Pehr Guldbrand informerar om ärendegången i Uppsala-Örebro sjukvårdsregions samverkansnämnd samt ärende som avser samverkan kring slutenvård.
C. Tillgänglighetsbokslut
Analyschef Tobias Dahlström informerar med anledning av uppdrag tillgänglighetsanalys, LD18/03639.
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
Anmälningsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
2 Övriga anmälningsärenden |
| |
Ordförandens förslag:
1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna.
Bilaga
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
3 Budget- och verksamhetsplan hälso- och sjukvården 2019 |
| Diarienummer: LD18/05001 |
Ordförandens förslag:
1. Styrkort för Hälso- och sjukvården, enligt bilaga b) fastställs
2. Driftbudgetramar per division och basenhet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, enligt bilaga c), fastställs.
Sammanfattning:
Landstingsfullmäktige beslutade i november 2018 om en total driftbudgetram för 2019 till hälso- och sjukvården på totalt 6 124 873 tkr.
Utöver nämnda driftbudgetram räknar hälso- och sjukvården med 1 181 753 tkr i intäkter från hälsovalsram, vilken budgeteras inom central förvaltning.
Styrkort 2019 följer det koncernövergripande styrkortet för Region Dalarna. De övergripande målen härrör från Regionplanen och är satta utifrån fyra perspektiv - Medborgare/kund, Process/verksamhet, Medarbetare och Ekonomi/finans. Arbetet med nedbrytningen av de strategiska målen pågår och kommer att vara klart under våren.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Styrkort för hälso- och sjukvården 2019
c) Driftbudgetramar per division och basenhet 2019
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstingsfullmäktige beslutade i november 2018 om en total driftbudgetram för 2019 till hälso- och sjukvården på totalt 6 124 873 tkr.
Utöver nämnda driftbudgetram räknar hälso- och sjukvården med 1 181 753 tkr i intäkter från hälsovalsram, vilken budgeteras inom central förvaltning.
Styrkort 2019 följer det koncernövergripande styrkortet för Region Dalarna. De övergripande målen härrör från Regionplanen och är satta utifrån fyra perspektiv - Medborgare/kund, Process/verksamhet, Medarbetare och Ekonomi/finans. Arbetet med nedbrytningen av de strategiska målen pågår och kommer att vara klart under våren.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Styrkort för hälso- och sjukvården 2019
c) Driftbudgetramar per division och basenhet 2019 | | |
| | | |
| | | | |
4 Budget 2019 Hörsel och Syn Region Dalarna |
| Diarienummer: LD18/04648 |
Ordförandens förslag:
1. Budget 2019 och styrkort 2019 för förvaltning Hörsel och Syn Region Dalarna, enligt bilaga b) och bilaga c), fastställs.
Sammanfattning:
Hörsel och Syn Region Dalarnas budget ligger på ca 86,4 mnkr. Intäkterna är fördelade på 60 052 tkr i landstingsbidrag, 15 365 tkr i externa intäkter och 11 026 tkr i landstingsinterna intäkter. De budgeterade kostnaderna är 86,4 mnkr. Kostnaderna är fördelade på 45 524 tkr i personalkostnader,
20 142 tkr i hjälpmedelskostnader och 20 762 tkr i övriga kostnader.
Budgeten innehåller vissa osäkra poster. En kostnadspost som ökat de senaste åren är benförankrade hörapparater. De som får benförankrad hörapparat förskriven kan inte använda en vanlig hörapparat i örat av olika medicinska skäl. En annan svårbedömd post är att förvaltningen har flera kommande pensionsavgångar inom svårrekryterade yrkesgrupper. Yrkesgrupper som är svårrekryterade i hela landet. Kompetenssäkring och överlappning krävs på grund av att det är bristyrken som är svårrekryterade samt att vissa yrken såsom barnaudionom kräver intern upplärning, något som motsvarar en kostnad på 2,6 mnkr och som troligtvis kan finansieras via riktade statsbidrag. Några överenskommelser mellan staten och SKL om riktade statsbidrag är ännu inte tecknade p g a fördröjningen med regeringsbildandet.
Styrkortet för Syn och Hörsel innehåller vision, uppdrag, strategiska utvecklingsområden samt ett område som förvaltningen ska fokusera på under året.
Särskilt fokus under 2019 är tillgänglighet.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Budget 2019 Hörsel och Syn Region Dalarna
c) Styrkort 2019 Hörsel och Syn
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Hörsel och Syn Region Dalarnas budget ligger på ca 86,4 mnkr. Intäkterna är fördelade på 60 052 tkr i landstingsbidrag, 15 365 tkr i externa intäkter och 11 026 tkr i landstingsinterna intäkter. De budgeterade kostnaderna är 86,4 mnkr. Kostnaderna är fördelade på 45 524 tkr i personalkostnader,
20 142 tkr i hjälpmedelskostnader och 20 762 tkr i övriga kostnader.
Budgeten innehåller vissa osäkra poster. En kostnadspost som ökat de senaste åren är benförankrade hörapparater. De som får benförankrad hörapparat förskriven kan inte använda en vanlig hörapparat i örat av olika medicinska skäl. En annan svårbedömd post är att förvaltningen har flera kommande pensionsavgångar inom svårrekryterade yrkesgrupper. Yrkesgrupper som är svårrekryterade i hela landet. Kompetenssäkring och överlappning krävs på grund av att det är bristyrken som är svårrekryterade samt att vissa yrken såsom barnaudionom kräver intern upplärning, något som motsvarar en kostnad på 2,6 mnkr och som troligtvis kan finansieras via riktade statsbidrag. Några överenskommelser mellan staten och SKL om riktade statsbidrag är ännu inte tecknade p g a fördröjningen med regeringsbildandet.
Styrkortet för Syn och Hörsel innehåller vision, uppdrag, strategiska utvecklingsområden samt ett område som förvaltningen ska fokusera på under året.
Särskilt fokus under 2019 är tillgänglighet.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Budget 2019 Hörsel och Syn Region Dalarna
c) Styrkort 2019 Hörsel och Syn | | |
| | | |
| | | | |
5 Internkontrollplan 2019 Hörsel och Syn Region Dalarna |
| Diarienummer: LD18/04646 |
Ordförandens förslag:
1. Internkontrollplan 2019 för Hörsel och Syn Region Dalarna, enligt
2. bilaga c), fastställs.
3.
Sammanfattning:
Internkontrollplan 2019 för Hörsel och Syn Region Dalarna baseras på riskidentifiering och riskbedömning med fokus på arbetsmiljö och oegentligheter som har genomförts på alla avdelningarnas APT-möte. Verksamhetschefen har sammanställt alla bedömningar och tillsammans med Syn och Hörsels ledningsgrupp har en prioritering och bedömning av vilka risker som skall med i Internkontrollplanen, egen kontrollen samt i styrkortet genomförts.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Underlag till internkontrollplan 2019
c) Internkontrollplan 2019
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Internkontrollplan 2019 för Hörsel och Syn Region Dalarna baseras på riskidentifiering och riskbedömning med fokus på arbetsmiljö och oegentligheter som har genomförts på alla avdelningarnas APT-möte. Verksamhetschefen har sammanställt alla bedömningar och tillsammans med Syn och Hörsels ledningsgrupp har en prioritering och bedömning av vilka risker som skall med i Internkontrollplanen, egen kontrollen samt i styrkortet genomförts.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Underlag till internkontrollplan 2019
c) Internkontrollplan 2019 | | |
| | | |
| | | | |
6 Implementeringsbeslut, Nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid depression och ångestsyndrom. Politisk viljeinriktning |
| Diarienummer: LD18/03071 |
Ordförandens förslag:
1. Anta de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.
2. Uppdrag till förvaltningschefen för hälso- och sjukvården att utveckla ett uppföljningssystem som kan följa Socialstyrelsens uppsatta indikatorer och målnivåer inom området.
3. Uppdrag till förvaltningschefen för hälso- och sjukvården att uppmärksamma rekommendationen kring klinisk bedömning av suicidrisk i syfte att anpassa verksamhetens rutiner för suicidriskbedömning.
4. Uppdrag till förvaltningschefen för hälso- och sjukvården att följa upp behovet att ge psykologisk behandling med KBT och IPT i syfte att anpassa verksamhetsutbudet.
5. Återrapport av arbetet avseende punkt 2-4 ovan sker i hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-03-26.
6.
Sammanfattning:
Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer - för vård vid depression och ångestsyndrom - och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård av depression och ångestsyndrom inom sjukvårdsregionen och vara ytterligare underlag i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in Socialstyrelsens rekommendationer i budget- och planeringsprocesserna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom, Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
c) Gapanalys och kartläggning av Nationella riktlinjer för vård vid Depression och ångestsyndrom, Landstinget Dalarna
d) Protokollsutdrag Samverkansnämnden 2018-05-31--06-01
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer - för vård vid depression och ångestsyndrom - och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård av depression och ångestsyndrom inom sjukvårdsregionen och vara ytterligare underlag i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in Socialstyrelsens rekommendationer i budget- och planeringsprocesserna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom, Samverkansnämnden Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
c) Gapanalys och kartläggning av Nationella riktlinjer för vård vid Depression och ångestsyndrom, Landstinget Dalarna
d) Protokollsutdrag Samverkansnämnden 2018-05-31--06-01 | | |
| | | |
| | | | |
7 Samlokalisering av klinisk mammografi i Dalarna |
| Diarienummer: LD18/04372 |
Ordförandens förslag:
1. All klinisk mammografi i Dalarna samlokaliseras till Falu lasarett.
Sammanfattning:
Klinisk mammografi innefattar en mer individuellt anpassad mammografiundersökning där bilderna granskas direkt, med möjlighet att göra ultraljudsundersökning och vävnadsprov vid samma tillfälle.
Klinisk mammografi kan vara aktuellt vid uppföljning av en screening-undersökning eller om kvinnan ska utredas för knöl i bröstet.
Hälsokontroller/screeningundersökningar för hela Dalarna hanteras av Mammografin i Falun (Tunagatan 3 Borlänge respektive Fridhemsgatan 9 Mora) där bilderna granskas av mammografiläkare och berörs inte av detta förslag.
Det aktuella förslaget syftar till att samlokalisera klinisk mammografi och bröstcancervård i Dalarna till Falu lasarett för att samla högsta kliniska kompetens, tillgängliga resurser och därmed uppnå det mest optimala omhändertagande av patienter med misstänkt bröstcancer.
Kostnaderna kopplade till omställningsarbetet är inplanerade i budget.
Förslaget är framtaget tillsammans med, och i enighet mellan, berörda verksamheter (Bild- och Funktionsmedicin, Patologi och Cytologi, Kirurgklinikerna Mora/Falun).
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Minnesanteckning från arbetsmöten
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Klinisk mammografi innefattar en mer individuellt anpassad mammografiundersökning där bilderna granskas direkt, med möjlighet att göra ultraljudsundersökning och vävnadsprov vid samma tillfälle.
Klinisk mammografi kan vara aktuellt vid uppföljning av en screening-undersökning eller om kvinnan ska utredas för knöl i bröstet.
Hälsokontroller/screeningundersökningar för hela Dalarna hanteras av Mammografin i Falun (Tunagatan 3 Borlänge respektive Fridhemsgatan 9 Mora) där bilderna granskas av mammografiläkare och berörs inte av detta förslag.
Det aktuella förslaget syftar till att samlokalisera klinisk mammografi och bröstcancervård i Dalarna till Falu lasarett för att samla högsta kliniska kompetens, tillgängliga resurser och därmed uppnå det mest optimala omhändertagande av patienter med misstänkt bröstcancer.
Kostnaderna kopplade till omställningsarbetet är inplanerade i budget.
Förslaget är framtaget tillsammans med, och i enighet mellan, berörda verksamheter (Bild- och Funktionsmedicin, Patologi och Cytologi, Kirurgklinikerna Mora/Falun).
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Minnesanteckning från arbetsmöten | | |
| | | |
| | | | |
8 Implementeringsbeslut, Nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid demenssjukdom. Politisk viljeinriktning.
|
| Diarienummer: LD18/03070 |
Ordförandens förslag:
1. Anta nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
2. Uppdrag till förvaltningschefen för hälso- och sjukvården att fortsätta utveckla samverkan med kommunerna för att säkerställa en sammanhållen vårdkedja utifrån länsgemensamt vård- och omsorgsprogrammet för personer med demenssjukdomar i Dalarna, bilaga c.
Sammanfattning:
Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer i en demenssjukdom. Det innebär att det finns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige idag. År 2050 beräknas antalet ha fördubblats.
Under de senaste åren har det skett en positiv utveckling av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Det är fler som får en fullständig demensutredning, vilket bidrar till att korrekt diagnos ställs och därigenom kan adekvata vård- och omsorgsinsatser sättas in. Det är även fler som behandlas med demensläkemedel.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Sammanfattning Nationell riktlinje Vård och omsorg vid demenssjukdom
Fullständig riktlinje https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdf
c) Länsgemensamt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar i Dalarna - Regionala riktlinjer för vård och omsorg som vägledning i den personnära vården och som stöd för beslutsfattare och vårdutvecklare i Dalarna
d) GAP-analys
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer i en demenssjukdom. Det innebär att det finns mellan 130 000 och 150 000 personer med demenssjukdom i Sverige idag. År 2050 beräknas antalet ha fördubblats.
Under de senaste åren har det skett en positiv utveckling av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. Det är fler som får en fullständig demensutredning, vilket bidrar till att korrekt diagnos ställs och därigenom kan adekvata vård- och omsorgsinsatser sättas in. Det är även fler som behandlas med demensläkemedel.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Sammanfattning Nationell riktlinje Vård och omsorg vid demenssjukdom
Fullständig riktlinje https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdf
c) Länsgemensamt vård- och omsorgsprogram för personer med demenssjukdomar i Dalarna - Regionala riktlinjer för vård och omsorg som vägledning i den personnära vården och som stöd för beslutsfattare och vårdutvecklare i Dalarna
d) GAP-analys | | |
| | | |
| | | | |
9 Införande av lågtröskelverksamhet/sprutbyte i Region Dalarna |
| Diarienummer: LD18/00954 |
Ordförandens förslag:
1. Region Dalarna ansöker hos Inspektionen för vård och omsorg om att få bedriva sprututbyte.
2. Uppdrag till förvaltningschefen för hälso-och sjukvården att igångsätta uppbyggandet av verksamheten.
3. Finansiering sker inom fastställd budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Sammanfattning:
I och med Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler finns möjligheten för landsting/regioner att bedriva sprututbyte. I Folkhälsomyndighetens inventering från januari 2018 var det endast fyra landsting/regioner som inte beslutat om sprututbyte. Sedan dess har Region Jämtland Härjedalen fattat beslut om att införa sprututbyte vilket medför att högst tre landsting/regioner ännu inte fattat beslut.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I och med Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler finns möjligheten för landsting/regioner att bedriva sprututbyte. I Folkhälsomyndighetens inventering från januari 2018 var det endast fyra landsting/regioner som inte beslutat om sprututbyte. Sedan dess har Region Jämtland Härjedalen fattat beslut om att införa sprututbyte vilket medför att högst tre landsting/regioner ännu inte fattat beslut.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag | | |
| | | |
| | | | |
Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
10 Införande av screening för cancer i tjocktarm och ändtarm i Landstinget Dalarna |
| Diarienummer: LD18/04747 |
Ordförandens förslag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionstyrelsen föreslå fullmäktige
1. Screening för cancer i tjocktarm och ändtarm införs.
2. Finansiering sker inom fastställd budgetram för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Hälso- och sjukvårdsnämnden för egen del
3. Under förutsättning att fullmäktige beslutar att införa screening enligt punkt 1 ges förvaltningschefen i uppdrag att återkomma till nämnden med tidplan för verkställande och uppföljning.
Sammanfattning:
Varje år insjuknar cirka 240 patienter i Dalarna med cancer i tjocktarm eller ändtarm. Drygt 100 personer i Dalarna avlider varje år av denna cancersjukdom, som är den näst vanligaste cancern hos både män och kvinnor. 5% av befolkningen beräknas få en cancer i tjock- ändtarm under sin livstid.
Utvecklingen av denna cancer tar lång tid och förstadier kan identifieras och tas bort med kameraundersökning (endoskopi).
Europeiska Unionen (EU), Socialstyrelsen och Regionala Cancercentrum rekommenderar införande av screening för denna cancerform.
Den i Sverige rekommenderade screeningmetodiken är att undersöka alla invånare mellan 60 och 74 år för förekomst av blod i avföringen och gå vidare med kameraundersökning om blod påvisas.
Fullt utbyggd beräknas minst 10 liv räddas årligen i Dalarna.
För att klara denna screening behöver kapaciteten för endoskopi byggas ut i Dalarna (utförs i Falun, Mora och Avesta). Först behöver dock dessutom kapaciteten anpassas till dagens behov.
Hälsoekonomisk beräkning ger en kostnad på 10 000 kr/QALY (kvalitetsjusterat levnadsår) vid screening 60-69 år och en utvidgning till 74 år kostnadsbesparande! (färre som behöver operation och annan sjukvård).
Fullt utbyggd beräknas kostnaden till 5 500 tkr årligen. Det bedöms dock ta flera år att bygga upp full erforderlig kapacitet. Kostnad under 2019 beräknas till 2 000 tkr.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Utredning ”Screening för kolorektalcancer i Landstinget Dalarna”
c) ”Screening för tjock- och ändtarmscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag” Socialstyrelsen art. nr. 2014-2-31.
d) ”Införande av allmän tarmscreening - Slutrapport och rekommendation u.o.” Regionala Cancercentra i Samverkan, 2018
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Varje år insjuknar cirka 240 patienter i Dalarna med cancer i tjocktarm eller ändtarm. Drygt 100 personer i Dalarna avlider varje år av denna cancersjukdom, som är den näst vanligaste cancern hos både män och kvinnor. 5% av befolkningen beräknas få en cancer i tjock- ändtarm under sin livstid.
Utvecklingen av denna cancer tar lång tid och förstadier kan identifieras och tas bort med kameraundersökning (endoskopi).
Europeiska Unionen (EU), Socialstyrelsen och Regionala Cancercentrum rekommenderar införande av screening för denna cancerform.
Den i Sverige rekommenderade screeningmetodiken är att undersöka alla invånare mellan 60 och 74 år för förekomst av blod i avföringen och gå vidare med kameraundersökning om blod påvisas.
Fullt utbyggd beräknas minst 10 liv räddas årligen i Dalarna.
För att klara denna screening behöver kapaciteten för endoskopi byggas ut i Dalarna (utförs i Falun, Mora och Avesta). Först behöver dock dessutom kapaciteten anpassas till dagens behov.
Hälsoekonomisk beräkning ger en kostnad på 10 000 kr/QALY (kvalitetsjusterat levnadsår) vid screening 60-69 år och en utvidgning till 74 år kostnadsbesparande! (färre som behöver operation och annan sjukvård).
Fullt utbyggd beräknas kostnaden till 5 500 tkr årligen. Det bedöms dock ta flera år att bygga upp full erforderlig kapacitet. Kostnad under 2019 beräknas till 2 000 tkr.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Utredning ”Screening för kolorektalcancer i Landstinget Dalarna”
c) ”Screening för tjock- och ändtarmscancer. Rekommendation och bedömningsunderlag” Socialstyrelsen art. nr. 2014-2-31.
d) ”Införande av allmän tarmscreening - Slutrapport och rekommendation u.o.” Regionala Cancercentra i Samverkan, 2018 | | |
| | | |
| | | | |
11 Svar på motion från Jenny Nordahl (SD) med flera: Inför gratis screening/PSA-prov för de män över 45 år som önskar, för att hitta prostatacancer i tid |
| Diarienummer: LD18/00647 |
Ordförandens förslag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Regionstyrelsen föreslå fullmäktige
1. Motionen är med som anförts besvarad.
2. Region Dalarna deltar i det nationella projektet avseende organiserad PSA-testning för män i vissa åldersgrupper.
Sammanfattning:
Jenny Nordahl (SD) har i en motion yrkat att Landstinget Dalarna (nuvarande Region Dalarna) skyndsamt utreder möjligheten att införa screening/PSA-prov gratis till de män över 45 år som så önskar.
Motionssvaret återremitterades på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2018-08-28 i väntan på rekommendationer från Socialstyrelsen avseende screening för prostatacancer med PSA-prov. Rekommendationen från socialstyrelsen kom i oktober 2018 och motionssvaret kan därigenom kompletteras med detta underlag.
Socialstyrelsen skriver i sin rekommendation att: ”Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med enbart PSA-prov” samt: ”Underlaget för bedömning av screening för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med annat test behöver kompletteras.”.
I grunden kvarstår alltså rekommendationen att inte börja med screening för prostatacancer med motiveringen att: ”Fler skulle få diagnos och behandling i onödan vid screening med enbart PSA-prov.”.
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag för hur strukturerad PSA-testning kan organiseras för att möjliggöra utvecklandet av en bättre organisation och information om PSA-testning i landstingen och regionerna. Region Dalarna avser att tillsammans med sjukvårdsregionens övriga landsting/regioner delta i detta arbete som syftar till att utreda förutsättningarna för att i organiserad form erbjuda PSA-tester i ökad omfattning utan att det rör sig om screeningprogram.
I och med Socialstyrelsens rekommendationer finner inte Region Dalarna anledning till att utreda saken vidare.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
c) Protokollsutdrag § 56 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-08-28
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Jenny Nordahl (SD) har i en motion yrkat att Landstinget Dalarna (nuvarande Region Dalarna) skyndsamt utreder möjligheten att införa screening/PSA-prov gratis till de män över 45 år som så önskar.
Motionssvaret återremitterades på hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde 2018-08-28 i väntan på rekommendationer från Socialstyrelsen avseende screening för prostatacancer med PSA-prov. Rekommendationen från socialstyrelsen kom i oktober 2018 och motionssvaret kan därigenom kompletteras med detta underlag.
Socialstyrelsen skriver i sin rekommendation att: ”Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med enbart PSA-prov” samt: ”Underlaget för bedömning av screening för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med annat test behöver kompletteras.”.
I grunden kvarstår alltså rekommendationen att inte börja med screening för prostatacancer med motiveringen att: ”Fler skulle få diagnos och behandling i onödan vid screening med enbart PSA-prov.”.
Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag för hur strukturerad PSA-testning kan organiseras för att möjliggöra utvecklandet av en bättre organisation och information om PSA-testning i landstingen och regionerna. Region Dalarna avser att tillsammans med sjukvårdsregionens övriga landsting/regioner delta i detta arbete som syftar till att utreda förutsättningarna för att i organiserad form erbjuda PSA-tester i ökad omfattning utan att det rör sig om screeningprogram.
I och med Socialstyrelsens rekommendationer finner inte Region Dalarna anledning till att utreda saken vidare.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
c) Protokollsutdrag § 56 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-08-28 | | |
| | | |
| | | | |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| |