Dagordning | |
 Landstingsstyrelsen_2018-04-09_dagordning.pdf | | |
| Samtliga handlingar inför sammanträdet. |
| | |
Inledning och protokollsjustering |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | |   |
1 Information |
| |
Ordförandens förslag:
1. Informationen antecknas till protokollet.
Information lämnas om:
Ledningen informerar
A. Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg inleder
B. Ekonomisk information
Ekonomidirektör Peter Hansson och Personaldirektör Anna Cederlöf
C. Information om Projekt GDPR samt uppföljning av brandskyddsarbetet
Biträdande landstingsdirektör Lars-Olof Björkqvist
D. Information om forskning kring struktur- och prioriteringsarbetet
Forskningschef Lars Wallin och Ulrika Winblad, docent i socialmedicinsk forskning och chef för forskargruppen i hälso- och sjukvårdsforskning vid Insitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, informerar.
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
Anmälningsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
2 Anmälan av delegeringsbeslut |
| |
Ordförandens förslag:
.
1. Anmälda delegeringsbeslut antecknas till protokollet.
A) Direktörer, förvaltningschefer och Övriga chefer
Bilaga
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
3 Övriga anmälningsärenden |
| |
Ordförandens förslag:
.
1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna.
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
4 Bokslut och årsredovisning 2017 |
| Diarienummer: LD17/04082 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige:
1. Primärvårdens resultat i egen regi inom ramen för hälsoval beslutas till ett överskott på 9,8 Mkr som överförs till 2018.
2. Folktandvårdens resultat beslutas till ett underskott på 2,7 Mkr som överförs till 2018.
3. Hjälpmedel Dalarnas resultat beslutas till 0 Mkr.
4. Årsredovisning 2017 enligt bilaga b) och Verksamhetsberättelser 2017 förvaltningar enligt bilaga c) godkänns.
Sammanfattning:
Årets resultat är ett överskott på 246 Mkr. Resultatet medför att landstinget har återställt sitt negativa egna kapital. Vid utgången av året är eget kapital positivt och uppgår till 32 Mkr.
Vid ingången av 2017 uppgick resultat att återställa enligt balanskravet till minus 226 mkr. Efter att årets resultat justerats med jämförelsestörande finansiella poster på 16 Mkr är resultat enligt balanskrav 230 Mkr. Därmed är det tidigare ackumulerade underskottet återställt.
I årsredovisningen lämnas en redogörelse av måluppfyllelsen för landstingets verksamheter. Samtliga finansiella mål uppfylls 2017. Av 79 redovisade verksamhetsmål uppfylls 35 mål, medan 18 mål uppfylls delvis och 22 mål uppfylls inte. 4 mål har fler värden än ett.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Årsredovisning 2017
c) Bilaga till årsredovisning; Verksamhetsberättelser 2017 förvaltningar
d) Över- och underskottshantering
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Årets resultat är ett överskott på 246 Mkr. Resultatet medför att landstinget har återställt sitt negativa egna kapital. Vid utgången av året är eget kapital positivt och uppgår till 32 Mkr.
Vid ingången av 2017 uppgick resultat att återställa enligt balanskravet till minus 226 mkr. Efter att årets resultat justerats med jämförelsestörande finansiella poster på 16 Mkr är resultat enligt balanskrav 230 Mkr. Därmed är det tidigare ackumulerade underskottet återställt.
I årsredovisningen lämnas en redogörelse av måluppfyllelsen för landstingets verksamheter. Samtliga finansiella mål uppfylls 2017. Av 79 redovisade verksamhetsmål uppfylls 35 mål, medan 18 mål uppfylls delvis och 22 mål uppfylls inte. 4 mål har fler värden än ett.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Årsredovisning 2017
c) Bilaga till årsredovisning; Verksamhetsberättelser 2017 förvaltningar
d) Över- och underskottshantering | | |
| | | |
| | | | |
5 Namn och visuell identitet nya regionen
|
| Diarienummer: LD17/00896 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige:
1. Namnet för den nya regionen fastställs till Region Dalarna
2. Logotyp för den nya regionen, enligt bilaga b), fastställs
Sammanfattning:
I arbetet med regionbildning 2019 ingår att ta fram och fastställa namn, logotyp samt grafisk profil för den nya regionen. I ett internt arbete har tagits fram förslag för dessa i vilket har beaktats att regionbildningens fusion av Landstinget Dalarna och Region Dalarna också ska kunna spåras här. Igenkänning och en kostnadseffektiv övergång till ett nytt varumärke har varit andra viktiga utgångspunkter för arbetet
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Förslag till logotype
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I arbetet med regionbildning 2019 ingår att ta fram och fastställa namn, logotyp samt grafisk profil för den nya regionen. I ett internt arbete har tagits fram förslag för dessa i vilket har beaktats att regionbildningens fusion av Landstinget Dalarna och Region Dalarna också ska kunna spåras här. Igenkänning och en kostnadseffektiv övergång till ett nytt varumärke har varit andra viktiga utgångspunkter för arbetet
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Förslag till logotype | | |
| | | |
| | | | |
6 Revidering av AB Dalatrafiks bolagsordning |
| Diarienummer: LD18/01258 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
1. AB Dalatrafiks bolagsordning revideras enligt bilaga c).
2. Kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att revidera ägardirektiven till bolagen och återkomma med förslag till landstingsfullmäktige i juni.
Sammanfattning:
Landstingets övertagande av rollen som regional kollektivtrafikmyndighet från Region Dalarna vid årsskiftet 2018 medförde att AB Dalatrafik förvärvades från Region Dalarna. Som en konsekvens av ägarbytet krävs förändringar i bolagsordningen så att den överensstämmer med de nya ägarförhållandena. Ägardirektiven bör även ses över, vilket Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att göra.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nuvarande bolagsordning för AB Dalatrafik
c) Förslag på reviderad bolagsordning för AB Dalatrafik
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstingets övertagande av rollen som regional kollektivtrafikmyndighet från Region Dalarna vid årsskiftet 2018 medförde att AB Dalatrafik förvärvades från Region Dalarna. Som en konsekvens av ägarbytet krävs förändringar i bolagsordningen så att den överensstämmer med de nya ägarförhållandena. Ägardirektiven bör även ses över, vilket Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att göra.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nuvarande bolagsordning för AB Dalatrafik
c) Förslag på reviderad bolagsordning för AB Dalatrafik | | |
| | | |
| | | | |
7 Ny Informationssäkerhetspolicy |
| Diarienummer: LD17/03112 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige:
1. Informationssäkerhetspolicy, enligt bilaga b), fastställs
Sammanfattning:
Informationssäkerhetspolicyn anger Landstinget Dalarnas övergripande mål och inriktning på verksamhetens arbete med informationssäkerhet i syfte att säkerställa informationstillgångarnas tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Informationssäkerhetspolicyn utgör landstingets gemensamma plattform för detta arbete. Landstinget Dalarnas informationssäkerhetspolicy, fastställd av fullmäktige 2013-11-18-19 föreslås revideras och anpassas till rådande informationssäkerhetsstandard SS-ISO/IEC 27001.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Informationssäkerhetspolicy
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Informationssäkerhetspolicyn anger Landstinget Dalarnas övergripande mål och inriktning på verksamhetens arbete med informationssäkerhet i syfte att säkerställa informationstillgångarnas tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet och spårbarhet. Informationssäkerhetspolicyn utgör landstingets gemensamma plattform för detta arbete. Landstinget Dalarnas informationssäkerhetspolicy, fastställd av fullmäktige 2013-11-18-19 föreslås revideras och anpassas till rådande informationssäkerhetsstandard SS-ISO/IEC 27001.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Informationssäkerhetspolicy | | |
| | | |
| | | | |
8 Utnämnande av dataskyddsombud |
| Diarienummer: LD18/01061 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
1. Carl Gudmundsson utses som Landstinget Dalarnas dataskyddsombud (DSO) fr.o.m. 2018-05-01.
Sammanfattning:
EU:s dataskyddsförordning ställer nya krav på behandling av personuppgifter. För att kontrollera att lagen efterföljs ska varje myndighet utse ett dataskyddsombud. Landstingsfullmäktige föreslås förordna ett dataskyddsombud för hela landstingskoncernen fr.o.m. den 1 maj 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
EU:s dataskyddsförordning ställer nya krav på behandling av personuppgifter. För att kontrollera att lagen efterföljs ska varje myndighet utse ett dataskyddsombud. Landstingsfullmäktige föreslås förordna ett dataskyddsombud för hela landstingskoncernen fr.o.m. den 1 maj 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag | | |
| | | |
| | | | |
9 Revidering av landstingets reglementen med anledning av nya dataskyddsförordningen |
| Diarienummer: LD18/01259 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
1. Fr.o.m. den 25 maj 2018 ersätts ”Personuppgiftslagen” i 15 § Landstingets nämndreglementen med ”dataskyddsförordningen” enligt nedanstående ändringsförslag.
2. Det felaktiga SFS-numret på kommunallagen tas bort ur 26 § Landstingsstyrelsens reglemente.
Sammanfattning:
Den 25 maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen, GDPR (General Data Protection Regulation) i kraft och personuppgiftslagen upphör att gälla. Landstingets nämndreglementen behöver uppdateras med anledning av förändringen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Den 25 maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen, GDPR (General Data Protection Regulation) i kraft och personuppgiftslagen upphör att gälla. Landstingets nämndreglementen behöver uppdateras med anledning av förändringen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag | | |
| | | |
| | | | |
10 Gemensam riktlinje för ersättning till patienter vid inställt besök/inläggning-operation/behandling, undersökning – orsakad av vården |
| Diarienummer: LD18/00572 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige:
1. Sjukvårdsregional riktlinje enligt bilaga b) för ersättning till patienter vid inställt besök, inläggning, operation, behandling och/eller undersökning - orsakad av vården, godkänns.
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen besluta för egen del:
2. Landstingsdirektören ges i uppdrag att tillse att landstingsövergripande rutin för handläggning av utbetalning skyndsamt tas fram under förutsättning att fullmäktige beslutar enligt punkt 1.
Sammanfattning:
Samverkansnämnden beslutade 2002 att harmonisera ersättning till patienter vid inställd operation och rekommenderade landstingen att anta ett framtaget förslag som godkändes i Landstingsfullmäktige 2002-11-25-27 § 139. På uppdrag av Samverkansnämndens beredningsgrupp har en arbetsgrupp med representanter från alla landsting/regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tagit fram ett förslag på regelverk till en gemensam riktlinje för ersättning till patienter vid inställt besök/inläggning, operation/behandling, undersökning - orsakad av vården- som kan gälla för samtliga i sjukvårdsregionen ingående landsting/regioner, se bilaga b). Samverkansnämnden rekommenderar landsting/regioner i sjukvårdsregionen att rekommendera och fatta motsvarande beslut enligt protokoll från sammanträde 2017-12-08, se bilaga c). Riktlinjen gäller hälso- och sjukvården. Tandvården inkluderas ej.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Riktlinje för ersättning till patienter vid ekonomisk skada orsakad av vården - vid inställd operation, undersökning/behandling eller besök
c) Protokoll Samverkansnämnden 2017-12-08
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Samverkansnämnden beslutade 2002 att harmonisera ersättning till patienter vid inställd operation och rekommenderade landstingen att anta ett framtaget förslag som godkändes i Landstingsfullmäktige 2002-11-25-27 § 139. På uppdrag av Samverkansnämndens beredningsgrupp har en arbetsgrupp med representanter från alla landsting/regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion tagit fram ett förslag på regelverk till en gemensam riktlinje för ersättning till patienter vid inställt besök/inläggning, operation/behandling, undersökning - orsakad av vården- som kan gälla för samtliga i sjukvårdsregionen ingående landsting/regioner, se bilaga b). Samverkansnämnden rekommenderar landsting/regioner i sjukvårdsregionen att rekommendera och fatta motsvarande beslut enligt protokoll från sammanträde 2017-12-08, se bilaga c). Riktlinjen gäller hälso- och sjukvården. Tandvården inkluderas ej.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Riktlinje för ersättning till patienter vid ekonomisk skada orsakad av vården - vid inställd operation, undersökning/behandling eller besök
c) Protokoll Samverkansnämnden 2017-12-08 | | |
| | | |
| | | | |
11 Svar på motion från Katarina Gustavsson (KD): Fokus på digitalisering och prioritering |
| Diarienummer: LD17/02152 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige
1. Motionen är med vad som anförts besvarad.
Sammanfattning:
Katarina Gustavsson (KD) yrkar i sin motion att fullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att identifiera utvecklingsområden lämpliga för digitalisering i hälso- och sjukvårdens verksamhet och upprätta en handlingsplan med en prioriteringsordning.
En Digitaliseringsstrategi är under framtagande, och processas i beslutade styrformer, övergripande och med föreslagna fokusområden, som förstärker digitaliseringsområdets fortsatta hantering och prioritering.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Katarina Gustavsson (KD) yrkar i sin motion att fullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag att identifiera utvecklingsområden lämpliga för digitalisering i hälso- och sjukvårdens verksamhet och upprätta en handlingsplan med en prioriteringsordning.
En Digitaliseringsstrategi är under framtagande, och processas i beslutade styrformer, övergripande och med föreslagna fokusområden, som förstärker digitaliseringsområdets fortsatta hantering och prioritering.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
12 Svar på motion från Crister Carlsson (M): Leasingbilar |
| Diarienummer: LD17/04187 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige:
1. Motionen är med vad som anförts besvarad
Sammanfattning:
Christer Carlsson (M) motionerar om att landstingsdirektören ges i uppdrag att göra en översyn i syfte att minska antalet leasingbilar och därmed även kostnaderna.
Landstinget Dalarna har under tio års tid bedrivit ett omfattande och framgångsrikt arbete för att minska antalet leasingbilar i koncernen. Syftet har varit att sänka kostnaderna men också att minska miljöpåverkan, onödigt resande mm. Arbetet har lett till ett ökad nyttjande av videokonferens /-skypemöten, kollektivt resande och en omfattande minskning av antalet leasingbilar. När arbetet startades fanns ca 600 bilar i koncernen och i skrivande stund finns ca 350 leasingbilar kvar.
Arbetet har genomförts med både kraft och varsamhet. En allt för hård linje, avseende nyttjande av leasingbilar, riskerar att försvåra vårdens arbete och utestänga medarbetare från viktiga möten alternativt öka kostnaderna för resor med privat bil.
Mot bakgrund av det omfattande och breda arbete som genomförts, för att minska och hålla antalet leasingbilar på en acceptabel nivå, bedöms ytterligare åtgärder inte i nuläget vara verkningsfulla i ett koncernperspektiv.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Christer Carlsson (M) motionerar om att landstingsdirektören ges i uppdrag att göra en översyn i syfte att minska antalet leasingbilar och därmed även kostnaderna.
Landstinget Dalarna har under tio års tid bedrivit ett omfattande och framgångsrikt arbete för att minska antalet leasingbilar i koncernen. Syftet har varit att sänka kostnaderna men också att minska miljöpåverkan, onödigt resande mm. Arbetet har lett till ett ökad nyttjande av videokonferens /-skypemöten, kollektivt resande och en omfattande minskning av antalet leasingbilar. När arbetet startades fanns ca 600 bilar i koncernen och i skrivande stund finns ca 350 leasingbilar kvar.
Arbetet har genomförts med både kraft och varsamhet. En allt för hård linje, avseende nyttjande av leasingbilar, riskerar att försvåra vårdens arbete och utestänga medarbetare från viktiga möten alternativt öka kostnaderna för resor med privat bil.
Mot bakgrund av det omfattande och breda arbete som genomförts, för att minska och hålla antalet leasingbilar på en acceptabel nivå, bedöms ytterligare åtgärder inte i nuläget vara verkningsfulla i ett koncernperspektiv.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
13 Svar på motion från Crister Carlsson (M): Hur mår munhålan? |
| Diarienummer: LD17/04186 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige:
1. Motionen är med vad som anförts besvarad.
Sammanfattning:
Motion ”Hur mår munhålan?” har inkommit från Christer Carlsson (M) som efterfrågar kartläggning av hur många som lider av blodförgiftning p g a infektioner i munhålan. Dessutom yrkar man på en handlingsplan att komma till rätta med problemet. Det är viktigt att få kännedom om hur stort problemet är och vad som kan göras åt det. ”Det är oacceptabelt att främst äldre lider utan att någon känner till problemen.”
En kartläggning visar att antalet patienter som blivit föremål för inläggning på grund av en allvarligare infektion orsakade av tänder i munnen har under 2017 varit 19 stycken. Medelåldern för dessa patienter var 50 år, även medianåldern var 50 år. Av dessa var en patient som krävde IVA- vård på grund av definitionsmässig sepsis. (blodförgiftning) Denna patient var 36 år.
Sedan 1999 har Folktandvården varit ansvarig för den uppsökande tandvården med munhälsobedömningar för personer som är i behov av personlig omvårdnad i den omfattning, som krävs för N-tandvårdsstöd. Folktandvården ansvarar för att alla som har tackat ja till en årlig munhälsobedömning också får en sådan. Cirka 80 % av alla som har N-tandvårdsstöd tackar ja till munhälsobedömning i bostaden.
Vid den uppsökande munhälsobedömningen ges instruktioner till patient och vårdpersonal/anhörig. Denna instruktion är den praktiska delen av den munvårdsutbildning, som ges till all vårdpersonal.
Om akuta skador i munnen upptäcks erbjuds personen omgående en remiss till tandklinik för akutbesök.
All personal inom kommunal vård och omsorg, som inte har genomgått munvårdsutbildning tidigare, erbjuds grundutbildning i munvård.
Dessutom erbjuds all personal inom kommunal vård och omsorg en årlig repetitionsutbildning.
Det är av stor betydelse för munhälsa (även allmän hälsa) och livskvalitet att den äldre personen har kvar sin kontakt med tandvården för att kunna bibehålla god munhälsa alternativt förebygga eller tidigt behandla eventuella tand- och munsjukdomar.
Många av de sköra äldre patienterna väljer att avboka sina tandvårdsbesök och ber att få höra av sig själva - vilket ofta leder till att det inte blir av förrän munstatus kraftigt har försämrats. Stora tandvårdsbehov kan då ha uppkommit.
Av dessa anledningar kommer Folktandvården under 2018 att införa nya rutiner på samtliga allmäntandvårdskliniker för att försöka förhindra förlorad tandvårdskontakt bland våra äldre patienter.
Projektet kommer att starta på några s.k. pilotkliniker för att sedan utvärderas. Efter eventuella justeringar kommer rutinen att införas på Folktandvårdens samtliga allmäntandvårdskliniker i länet.
Som en ytterligare satsning för äldres munhälsa under 2018, finns ett projekt med tandläkare tillgänglig för Falu kommuns uppsökande team.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motion: ”Hur mår munhålan?”
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Motion ”Hur mår munhålan?” har inkommit från Christer Carlsson (M) som efterfrågar kartläggning av hur många som lider av blodförgiftning p g a infektioner i munhålan. Dessutom yrkar man på en handlingsplan att komma till rätta med problemet. Det är viktigt att få kännedom om hur stort problemet är och vad som kan göras åt det. ”Det är oacceptabelt att främst äldre lider utan att någon känner till problemen.”
En kartläggning visar att antalet patienter som blivit föremål för inläggning på grund av en allvarligare infektion orsakade av tänder i munnen har under 2017 varit 19 stycken. Medelåldern för dessa patienter var 50 år, även medianåldern var 50 år. Av dessa var en patient som krävde IVA- vård på grund av definitionsmässig sepsis. (blodförgiftning) Denna patient var 36 år.
Sedan 1999 har Folktandvården varit ansvarig för den uppsökande tandvården med munhälsobedömningar för personer som är i behov av personlig omvårdnad i den omfattning, som krävs för N-tandvårdsstöd. Folktandvården ansvarar för att alla som har tackat ja till en årlig munhälsobedömning också får en sådan. Cirka 80 % av alla som har N-tandvårdsstöd tackar ja till munhälsobedömning i bostaden.
Vid den uppsökande munhälsobedömningen ges instruktioner till patient och vårdpersonal/anhörig. Denna instruktion är den praktiska delen av den munvårdsutbildning, som ges till all vårdpersonal.
Om akuta skador i munnen upptäcks erbjuds personen omgående en remiss till tandklinik för akutbesök.
All personal inom kommunal vård och omsorg, som inte har genomgått munvårdsutbildning tidigare, erbjuds grundutbildning i munvård.
Dessutom erbjuds all personal inom kommunal vård och omsorg en årlig repetitionsutbildning.
Det är av stor betydelse för munhälsa (även allmän hälsa) och livskvalitet att den äldre personen har kvar sin kontakt med tandvården för att kunna bibehålla god munhälsa alternativt förebygga eller tidigt behandla eventuella tand- och munsjukdomar.
Många av de sköra äldre patienterna väljer att avboka sina tandvårdsbesök och ber att få höra av sig själva - vilket ofta leder till att det inte blir av förrän munstatus kraftigt har försämrats. Stora tandvårdsbehov kan då ha uppkommit.
Av dessa anledningar kommer Folktandvården under 2018 att införa nya rutiner på samtliga allmäntandvårdskliniker för att försöka förhindra förlorad tandvårdskontakt bland våra äldre patienter.
Projektet kommer att starta på några s.k. pilotkliniker för att sedan utvärderas. Efter eventuella justeringar kommer rutinen att införas på Folktandvårdens samtliga allmäntandvårdskliniker i länet.
Som en ytterligare satsning för äldres munhälsa under 2018, finns ett projekt med tandläkare tillgänglig för Falu kommuns uppsökande team.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motion: ”Hur mår munhålan?” | | |
| | | |
| | | | |
14 Svar på motion från Christer Carlsson (M): Utred kostnader för att vaccinera dalfolket |
| Diarienummer: LD18/00418 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
1. Motionen avslås.
Sammanfattning:
I en motion yrkar Christer Carlsson (M) att Landstinget Dalarna ska utreda kostnaderna och nyttan av att införa avgiftsfri vaccination mot influensa och lunginflammation för alla invånare i Dalarna, samt avgiftsfri vaccination mot mässling för de som inte har ett fullgott skydd.
Utredning av vilka som ska vaccineras mot influensa har tidigare gjorts av Socialstyrelsen och rekommendationerna skrivs numera av Folkhälsomyndigheten. Båda myndigheterna har kommit fram till att det är riskgrupperna som ska erbjudas vaccination och någon allmän vaccination rekommenderas inte.
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med landets smittskydd enats om att en allmän vaccination mot mässling inte bör genomföras. Undantag kan ske vid pågående utbrott, som det i Göteborg, och då vaccineras endast i utbrottsregionen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I en motion yrkar Christer Carlsson (M) att Landstinget Dalarna ska utreda kostnaderna och nyttan av att införa avgiftsfri vaccination mot influensa och lunginflammation för alla invånare i Dalarna, samt avgiftsfri vaccination mot mässling för de som inte har ett fullgott skydd.
Utredning av vilka som ska vaccineras mot influensa har tidigare gjorts av Socialstyrelsen och rekommendationerna skrivs numera av Folkhälsomyndigheten. Båda myndigheterna har kommit fram till att det är riskgrupperna som ska erbjudas vaccination och någon allmän vaccination rekommenderas inte.
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med landets smittskydd enats om att en allmän vaccination mot mässling inte bör genomföras. Undantag kan ske vid pågående utbrott, som det i Göteborg, och då vaccineras endast i utbrottsregionen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
15 Svar på motion från Lena Reyier (C) och Göte Persson (C): Förstärk ambulanssjukvården |
| Diarienummer: LD17/04624 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige:
1. Motionen bifalls.
Sammanfattning:
Lena Reyier (C) och Göte Persson (C) föreslår i en motion relaterad till en förstärkning av ambulanssjukvården att utreda behovet av en utökning av antalet ambulanser och vilka kostnader det skulle innebära. Man vill också utreda behovet av samverkan mellan kommuner och landsting inom Första hjälpen-insatser.
Ambulansverksamheten registrerar fortlöpande statistik över alla larm och prioriteringar. En utredning kan komplettera ambulanssjukvårdens interna statistik, för analys av insatstider och prioriteringar med mål att öka tillgängligheten enligt motionens förslag.
Fler ambulansstationer och ambulanser kräver utökade ekonomiska resurser och behöver utredas gentemot fortsatta sparkrav och övriga prioriteringar i Hälso- och sjukvården, som är nödvändiga för att fortsatt kunna erbjuda Dalarnas befolkning en god sjukvård med hög kvalitet till en långsiktigt hållbar ekonomi.
Om en utredning av ambulansverksamheten påbörjas bör även SOS-alarm inventeras. Hög medicinsk kompetens hos SOS-operatörerna är mycket viktig för att nyttja ambulansresurserna effektivt. Saknar SOS-operatörerna denna kompetens riskerar detta att leda till ett ineffektivt överutnyttjande av ambulansresurserna och en sämre patientsäkerhet.
Hösten 2017 sade SOS-alarm upp avtalen med flera Dala-kommuner angående första hjälpen larm, vilket ytterligare kan leda till en försenad första insats vid till exempel hjärtstopp. I motionen föreslås en utredning avseende samverkan mellan landsting och kommuner inom första hjälpen insatser vilket är positivt, särskilt om sjukvårdslarm med lokala kommunala sjukvårdskompetenser kan involveras.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Lena Reyier (C) och Göte Persson (C) föreslår i en motion relaterad till en förstärkning av ambulanssjukvården att utreda behovet av en utökning av antalet ambulanser och vilka kostnader det skulle innebära. Man vill också utreda behovet av samverkan mellan kommuner och landsting inom Första hjälpen-insatser.
Ambulansverksamheten registrerar fortlöpande statistik över alla larm och prioriteringar. En utredning kan komplettera ambulanssjukvårdens interna statistik, för analys av insatstider och prioriteringar med mål att öka tillgängligheten enligt motionens förslag.
Fler ambulansstationer och ambulanser kräver utökade ekonomiska resurser och behöver utredas gentemot fortsatta sparkrav och övriga prioriteringar i Hälso- och sjukvården, som är nödvändiga för att fortsatt kunna erbjuda Dalarnas befolkning en god sjukvård med hög kvalitet till en långsiktigt hållbar ekonomi.
Om en utredning av ambulansverksamheten påbörjas bör även SOS-alarm inventeras. Hög medicinsk kompetens hos SOS-operatörerna är mycket viktig för att nyttja ambulansresurserna effektivt. Saknar SOS-operatörerna denna kompetens riskerar detta att leda till ett ineffektivt överutnyttjande av ambulansresurserna och en sämre patientsäkerhet.
Hösten 2017 sade SOS-alarm upp avtalen med flera Dala-kommuner angående första hjälpen larm, vilket ytterligare kan leda till en försenad första insats vid till exempel hjärtstopp. I motionen föreslås en utredning avseende samverkan mellan landsting och kommuner inom första hjälpen insatser vilket är positivt, särskilt om sjukvårdslarm med lokala kommunala sjukvårdskompetenser kan involveras.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
16 Svar på motion från Birgitta Sacrédeus (KD): Inför En-till-en-vård (ONE to ONE-systemet) inom förlossningsvården |
| Diarienummer: LD17/03322 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår Landstingsfullmäktige:
1. Motionen är med vad som anförts besvarad.
Sammanfattning:
I motionen ”Inför En-till-en-vård (ONE to ONE-systemet) inom förlossningsvården” av Birgitta Sacrédeus (KD) yrkas att förlossningsvården i Landstinget Dalarna ska bemannas av en barnmorska per födande kvinna i aktiv fas på förlossningsavdelningen. Som skäl anförs att vetenskaplig forskning visar positiva utfall, med lägre andel kejsarsnitt, minskad sekundär förlossningsrädsla, mindre behov av medicinsk smärtstillning, färre förlossningskomplikationer hos mor och barn samt en högre amningsfrekvens. Birgitta Sacrédeus hävdar i motionen att man i Dalarnas förlossningsvård inte arbetar evidensbaserat. Arbetssättet som föreslås i motionen skulle också förbättra arbetsmiljön för barnmorskorna och leda till bättre handledningsmöjligheter för blivande barnmorskor.
I Dalarna sker i genomsnitt 8-9 födslar per dygn, med en stor variation (0-10) i antalet blivande mammor som samtidigt är i aktivt förlossningsarbete. Bemanningen tillåter att barnmorskan nästan alltid kan närvara under förlossningens aktiva del.
Med bemanningsmål att alltid möta den högsta belastningen skulle barnmorskorna nästan alltid vara för många, med risk för sämre klinisk kompetensutveckling som leder till otrygghet samt sämre arbetsmiljö. En optimal bemanning som ger en lagom arbetsbelastning eftersträvas, men vid tillfälliga belastningstoppar blir det nödvändigt att vårda mer än en patient samtidigt. Andra personalgrupper, t.ex. förlossningsundersköterskor kan hjälpa till att få föderskorna och deras partner trygga. För att nå gällande bemanningsmål pågår stora landstings- och statligt finansierade satsningar på sjuksköterskors vidareutbildning till barnmorskor.
Fullt dimensionerad en-till-en förlossningsvård skulle också resultera i ineffektivt nyttjande av personal- och ekonomiska resurser.
Vetenskaplig evidens finns att en-till-en vård kan ha positiva effekter, men det saknas evidens att kejsarsnittsfrekvensen i Sverige påverkas av barnmorsketillgången. Sverige har en låg kejsarsnittsfrekvens och i Dalarna har kejsarsnittsfrekvensen trots barnmorskebrist sjunkit från 19 % till 14% de senaste åren. Förlossningsvårdens utveckling i Landstinget Dalarna baseras på medicinsk evidens och kvinnosjukvården har en hög andel disputerade medarbetare.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I motionen ”Inför En-till-en-vård (ONE to ONE-systemet) inom förlossningsvården” av Birgitta Sacrédeus (KD) yrkas att förlossningsvården i Landstinget Dalarna ska bemannas av en barnmorska per födande kvinna i aktiv fas på förlossningsavdelningen. Som skäl anförs att vetenskaplig forskning visar positiva utfall, med lägre andel kejsarsnitt, minskad sekundär förlossningsrädsla, mindre behov av medicinsk smärtstillning, färre förlossningskomplikationer hos mor och barn samt en högre amningsfrekvens. Birgitta Sacrédeus hävdar i motionen att man i Dalarnas förlossningsvård inte arbetar evidensbaserat. Arbetssättet som föreslås i motionen skulle också förbättra arbetsmiljön för barnmorskorna och leda till bättre handledningsmöjligheter för blivande barnmorskor.
I Dalarna sker i genomsnitt 8-9 födslar per dygn, med en stor variation (0-10) i antalet blivande mammor som samtidigt är i aktivt förlossningsarbete. Bemanningen tillåter att barnmorskan nästan alltid kan närvara under förlossningens aktiva del.
Med bemanningsmål att alltid möta den högsta belastningen skulle barnmorskorna nästan alltid vara för många, med risk för sämre klinisk kompetensutveckling som leder till otrygghet samt sämre arbetsmiljö. En optimal bemanning som ger en lagom arbetsbelastning eftersträvas, men vid tillfälliga belastningstoppar blir det nödvändigt att vårda mer än en patient samtidigt. Andra personalgrupper, t.ex. förlossningsundersköterskor kan hjälpa till att få föderskorna och deras partner trygga. För att nå gällande bemanningsmål pågår stora landstings- och statligt finansierade satsningar på sjuksköterskors vidareutbildning till barnmorskor.
Fullt dimensionerad en-till-en förlossningsvård skulle också resultera i ineffektivt nyttjande av personal- och ekonomiska resurser.
Vetenskaplig evidens finns att en-till-en vård kan ha positiva effekter, men det saknas evidens att kejsarsnittsfrekvensen i Sverige påverkas av barnmorsketillgången. Sverige har en låg kejsarsnittsfrekvens och i Dalarna har kejsarsnittsfrekvensen trots barnmorskebrist sjunkit från 19 % till 14% de senaste åren. Förlossningsvårdens utveckling i Landstinget Dalarna baseras på medicinsk evidens och kvinnosjukvården har en hög andel disputerade medarbetare.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
17 Svar på motion från Gunilla Berglund (C): Gör Horndal till pilotprojekt för landsbygdsmedicin |
| Diarienummer: LD15/02564 |
Ordförandens förslag:
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige
1. Motionen bifalls
Sammanfattning:
Landstingsfullmäktige återremitterade en motion från Gunilla Berglund (C) och Kerstin Kalin (C) där motionärerna avseende att göra Horndal till pilotprojekt för landsbygdsmedicin. Skälet till återremitteringen var att fullmäktige ville få ett förtydligande av kostnaderna för att bifalla motionens åtgärder.
Landstinget Dalarna har ett pågående utvecklingsarbete inom primärvården för att stärka primärvårdens möjligheter att vara nära medborgarna och bistå med kvalificerade vårdkontakter i hela länet. Det medför digitala stödfunktioner, e-hälsa, distanskontakter och andra förändrade arbetssätt som behövs för att möta befolkningens behov.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
c) Protokollsutdrag landstingsfullmäktige 2017-06-12 § 73
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstingsfullmäktige återremitterade en motion från Gunilla Berglund (C) och Kerstin Kalin (C) där motionärerna avseende att göra Horndal till pilotprojekt för landsbygdsmedicin. Skälet till återremitteringen var att fullmäktige ville få ett förtydligande av kostnaderna för att bifalla motionens åtgärder.
Landstinget Dalarna har ett pågående utvecklingsarbete inom primärvården för att stärka primärvårdens möjligheter att vara nära medborgarna och bistå med kvalificerade vårdkontakter i hela länet. Det medför digitala stödfunktioner, e-hälsa, distanskontakter och andra förändrade arbetssätt som behövs för att möta befolkningens behov.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
c) Protokollsutdrag landstingsfullmäktige 2017-06-12 § 73 | | |
| | | |
| | | | |
Landstingsstyrelsens Beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
18 Svar på revisorernas granskning av "Övertagande av kollektivtrafiken-förstudie" |
| Diarienummer: LD18/00914 |
Ordförandens förslag:
1. Svar till revisorerna, enligt bilaga c), godkänns.
Sammanfattning:
Landstinget Dalarna har övertagit ägandet av kollektivtrafikbolag som en del i arbetet med att bli regional kollektivtrafikmyndighet. Ett ändrat ägande av kollektivtrafikbolagen som Region Dalarna tidigare ägde behövde göras eftersom den regionala kollektivtrafikmyndigheten måste äga de bolag som myndigheten avropar transporttjänster av. Förfarandet är en del i Landstingets process i att bli länsregion 2019-01-01.
Landstingets revisorer har gjort en förstudie angående övertagandet av ägandet. Landstingets revisorer anser att fler utredningar borde gjorts. Landstinget instämmer i att det hade varit önskvärt, men det var ej praktiskt möjligt med tanke på tidsaspekten.
Det fanns inga indikationer på problem i bolaget eller andra väsentliga frågor som behövde beaktas, utgående från offentliga dokument och dialog med bolaget samt tidigare ägare, varvid beslut fattades utan ytterligare utredningar.
Revisorerna har ställt följande två frågor till landstingsstyrelsen; Varför har inte väsentliga finansiella frågor utretts innan beslut?; Redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas för att undvika att landstinget drabbas av ekonomisk skada av det inträffade?
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Granskningsrapport
c) Yttrande till revisorerna
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstinget Dalarna har övertagit ägandet av kollektivtrafikbolag som en del i arbetet med att bli regional kollektivtrafikmyndighet. Ett ändrat ägande av kollektivtrafikbolagen som Region Dalarna tidigare ägde behövde göras eftersom den regionala kollektivtrafikmyndigheten måste äga de bolag som myndigheten avropar transporttjänster av. Förfarandet är en del i Landstingets process i att bli länsregion 2019-01-01.
Landstingets revisorer har gjort en förstudie angående övertagandet av ägandet. Landstingets revisorer anser att fler utredningar borde gjorts. Landstinget instämmer i att det hade varit önskvärt, men det var ej praktiskt möjligt med tanke på tidsaspekten.
Det fanns inga indikationer på problem i bolaget eller andra väsentliga frågor som behövde beaktas, utgående från offentliga dokument och dialog med bolaget samt tidigare ägare, varvid beslut fattades utan ytterligare utredningar.
Revisorerna har ställt följande två frågor till landstingsstyrelsen; Varför har inte väsentliga finansiella frågor utretts innan beslut?; Redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas för att undvika att landstinget drabbas av ekonomisk skada av det inträffade?
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Granskningsrapport
c) Yttrande till revisorerna | | |
| | | |
| | | | |
19 Uppföljning av intern styrning och kontroll 2017 |
| Diarienummer: LD18/00815 |
Ordförandens förslag:
1. Uppföljning av landstingsstyrelsens och nämndernas interna styrning och kontroll 2017, enligt bilaga b), godkänns.
Sammanfattning:
Policy och målsättningsdirektiv för Intern styrning och kontroll fastställdes 2017. Nämnderna har arbetat i enlighet med processen och rapporterar här resultatet av internkontrollarbetet 2017 till landstingsstyrelsen. Av nämndernas sammanlagt fyrtiofem internkontrollpunkter är tjugosju godkända. Övriga internkontrollpunkter visar avvikelser eller brister i olika grad, och punkterna återkommer i de flesta fall i nämndernas internkontrollplaner för 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Rapport om uppföljning av intern styrning och kontroll 2017 Landstinget Dalarna
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Policy och målsättningsdirektiv för Intern styrning och kontroll fastställdes 2017. Nämnderna har arbetat i enlighet med processen och rapporterar här resultatet av internkontrollarbetet 2017 till landstingsstyrelsen. Av nämndernas sammanlagt fyrtiofem internkontrollpunkter är tjugosju godkända. Övriga internkontrollpunkter visar avvikelser eller brister i olika grad, och punkterna återkommer i de flesta fall i nämndernas internkontrollplaner för 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Rapport om uppföljning av intern styrning och kontroll 2017 Landstinget Dalarna | | |
| | | |
| | | | |
20 Informationssäkerhets- och PuA (Personuppgiftsansvarig) organisation för Landstinget Dalarna |
| Diarienummer: LD18/01200 |
Ordförandens förslag:
ordförandens förslag
1. Förslag till informationssäkerhets- och personuppgiftsansvarigorganisation, enligt bilaga b) och c), godkänns.
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
21 Verksamhetsberättelse 2017, Central förvaltning |
| Diarienummer: LD18/01008 |
Ordförandens förslag:
1. Verksamhetsberättelsen 2017 för Central förvaltning, enligt bilaga b), fastställs
Sammanfattning:
I verksamhetsberättelsen finns beskrivning av förvaltningens organisation, viktiga händelser under året, samt en utblick mot 2018. Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. Under 2017 har fokus legat på att få en fungerande och tydlig process för planering och styrning samt besparingar inom administrationen kopplat till struktur- och förändringsplan. Det ekonomiska resultatet för Central förvaltning innebär ett underskott på 23,6 mkr, där största orsaken är underskottet i kollektivtrafiken.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Verksamhetsberättelse 2017 för Central förvaltning
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I verksamhetsberättelsen finns beskrivning av förvaltningens organisation, viktiga händelser under året, samt en utblick mot 2018. Ekonomi- och personaluppgifter redovisas. Under 2017 har fokus legat på att få en fungerande och tydlig process för planering och styrning samt besparingar inom administrationen kopplat till struktur- och förändringsplan. Det ekonomiska resultatet för Central förvaltning innebär ett underskott på 23,6 mkr, där största orsaken är underskottet i kollektivtrafiken.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Verksamhetsberättelse 2017 för Central förvaltning | | |
| | | |
| | | | |
22 Revidering av styrkort för Central förvaltning 2018 |
| Diarienummer: LD18/00140 |
Ordförandens förslag:
1. Styrkort för Central förvaltning 2018, enligt bilaga b), fastställs.
Sammanfattning:
Central förvaltnings styrkort 2018 följer det koncernövergripande styrkortet för Landstinget Dalarna. Målen är satta utifrån fyra fokusområden - Befolkning och kund, Process och verksamhet, Medarbetare samt Ekonomi och finans.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Styrkort Central förvaltning 2018
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Central förvaltnings styrkort 2018 följer det koncernövergripande styrkortet för Landstinget Dalarna. Målen är satta utifrån fyra fokusområden - Befolkning och kund, Process och verksamhet, Medarbetare samt Ekonomi och finans.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Styrkort Central förvaltning 2018 | | |
| | | |
| | | | |
23 Uppföljning av internkontrollplan 2017 för Central förvaltning |
| Diarienummer: LD17/00097 |
Ordförandens förslag:
1. Uppföljning av ISK-plan för år 2017, Central förvaltning, godkänns.
Sammanfattning:
Landstingsstyrelsen har 2017-05-29, § 64, beslutat att fastställa internkontrollplan för år 2017 gällande landstingsstyrelsens organisation Central förvaltning. Varje nämnd ska fastställa en intern kontrollplan per årsbasis. Uppföljning sker på det sätt som föreslås i ISK-planen (intern styrning och kontroll) och respektive nämnd ska också följa upp kontrollplanen.
Redovisas uppföljning av den Centrala förvaltningens interna kontrollplan för år 2017 som omfattar sex (6) kontrollområden:
Systematisk avvikelsehantering, kommunikation, egenkontroller inom området Säkerhet (med tyngdpunkt på vissa lagreglerade områden), intern samverkansutveckling, ny planerings- och styrprocess och avtal/beslut inom HR-området.
Arbetet med åtgärder och uppföljning av dessa kontrollområden har skett löpande under året. De fastställda riskidentifieringarna är i flera fall av omfattande karaktär som slutförs först år 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Uppföljning av särskilda internkontrollområden 2017, Central förvaltning
c) Bilaga till Uppföljning av särskilda internkontrollområden 2017, Central förvaltning Resultat IK 2471
d) Verksamhetsberättelse för Intern Styrning och Kontroll CF 2017
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstingsstyrelsen har 2017-05-29, § 64, beslutat att fastställa internkontrollplan för år 2017 gällande landstingsstyrelsens organisation Central förvaltning. Varje nämnd ska fastställa en intern kontrollplan per årsbasis. Uppföljning sker på det sätt som föreslås i ISK-planen (intern styrning och kontroll) och respektive nämnd ska också följa upp kontrollplanen.
Redovisas uppföljning av den Centrala förvaltningens interna kontrollplan för år 2017 som omfattar sex (6) kontrollområden:
Systematisk avvikelsehantering, kommunikation, egenkontroller inom området Säkerhet (med tyngdpunkt på vissa lagreglerade områden), intern samverkansutveckling, ny planerings- och styrprocess och avtal/beslut inom HR-området.
Arbetet med åtgärder och uppföljning av dessa kontrollområden har skett löpande under året. De fastställda riskidentifieringarna är i flera fall av omfattande karaktär som slutförs först år 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Uppföljning av särskilda internkontrollområden 2017, Central förvaltning
c) Bilaga till Uppföljning av särskilda internkontrollområden 2017, Central förvaltning Resultat IK 2471
d) Verksamhetsberättelse för Intern Styrning och Kontroll CF 2017 | | |
| | | |
| | | | |
24 Revidering av riktlinjer för publika evenemang |
| Diarienummer: LD17/03071 |
Ordförandens förslag:
1. Landstinget Dalarnas reviderade riktlinje för publika evenemang, enligt bilaga b), fastställs.
Sammanfattning:
Landstingets Jurist och Regional Beredskapssamordnare har reviderat Landstinget Dalarnas riktlinjer för publika evenemang utifrån idag gällande lagstiftning och föreskrifter och förtydligat skrivningar i dokumentet som tidigare var otydliga.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Landstinget Dalarnas riktlinje för publika evenemang, revidering
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Landstingets Jurist och Regional Beredskapssamordnare har reviderat Landstinget Dalarnas riktlinjer för publika evenemang utifrån idag gällande lagstiftning och föreskrifter och förtydligat skrivningar i dokumentet som tidigare var otydliga.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Landstinget Dalarnas riktlinje för publika evenemang, revidering | | |
| | | |
| | | | |
25 Redaktionella ändringar: Ny organisation och policy för internkontroll |
| Diarienummer: LD17/00472 |
Ordförandens förslag:
1. Redaktionella ändringar i Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll, enligt bilaga b) godkänns och ersätter Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll fastställt av landstingsstyrelsen 2017-04-10 §30.
2. Redaktionella ändringar i dokumenten Policy Intern styrning och kontroll respektive Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll får i framtiden utföras av ekonomidirektören.
3. Ekonomidirektören utses till processägare för processen Intern styrning och kontroll.
Sammanfattning:
Redaktionella ändringar behöver utföras i Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll på grund av att kommunallag (2017:725) trädde ikraft 2018-01-01. Vidare föreslås att ändringar av enbart redaktionell karaktär i dokumenten Policy Intern styrning och kontroll respektive Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll får utföras av ekonomidirektören. Landstingsstyrelsen förslås även utse ekonomidirektören till processägare för processen Intern styrning och kontroll.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Målsättningsdirektiv intern styrning och kontroll
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Redaktionella ändringar behöver utföras i Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll på grund av att kommunallag (2017:725) trädde ikraft 2018-01-01. Vidare föreslås att ändringar av enbart redaktionell karaktär i dokumenten Policy Intern styrning och kontroll respektive Målsättningsdirektiv Intern styrning och kontroll får utföras av ekonomidirektören. Landstingsstyrelsen förslås även utse ekonomidirektören till processägare för processen Intern styrning och kontroll.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Målsättningsdirektiv intern styrning och kontroll | | |
| | | |
| | | | |
26 Slutredovisning för beslut från AB Dalaflyget enligt förordnande att utföra tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) |
| Diarienummer: LD18/00541 |
Ordförandens förslag:
1. Redovisning avseende Dala Airport AB och AB Dalaflyget samt gällande SGEI-förordnande avseende verksamhetsåret 2017 godkänns.
Sammanfattning:
Fullmäktige fastställde 2014-11-24-25 § 131 med tillägg 2016-09-29 § 88 SGEI-förordnande enligt 2012/21/EU för AB Dalaflyget. Övriga delägare i bolaget har fattat liknande beslut. Enligt direktivet ska ägarna vidta kontrollåtgärder för att kontrollera att ägarbidraget inte innebär överkompensation. Landstinget har tagit del av redovisningen från Dalaflyget och anser att den fullgör kraven enligt EU:s regler.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) SGEI-sammanställning TRV 2017 utfall från Dalaflyget
c) SGEI underlag utfall 2017 från Dalaflyget
d) SGEI utfall TRV Dala Airport från Dalaflyget
e) SGEI utfall TRV Mora Siljan från Dalaflyget
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Fullmäktige fastställde 2014-11-24-25 § 131 med tillägg 2016-09-29 § 88 SGEI-förordnande enligt 2012/21/EU för AB Dalaflyget. Övriga delägare i bolaget har fattat liknande beslut. Enligt direktivet ska ägarna vidta kontrollåtgärder för att kontrollera att ägarbidraget inte innebär överkompensation. Landstinget har tagit del av redovisningen från Dalaflyget och anser att den fullgör kraven enligt EU:s regler.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) SGEI-sammanställning TRV 2017 utfall från Dalaflyget
c) SGEI underlag utfall 2017 från Dalaflyget
d) SGEI utfall TRV Dala Airport från Dalaflyget
e) SGEI utfall TRV Mora Siljan från Dalaflyget | | |
| | | |
| | | | |
27 Avtal om överlåtelse av kollektivavtalsgrundad förmånsbestämd pensionsförsäkring mellan AB Dalatrafik och Landstinget Dalarna |
| Diarienummer: LD18/01042 |
Ordförandens förslag:
1. KPA Pension upprättade förslag, enligt bilaga b), godkänns.
Sammanfattning:
Med anledning av att verksamheten och arbetstagare i AB Dalatrafik förts över till Landstinget Dalarna fr o m 2018-01-01, med tillämpning av bestämmelserna om lagenlig verksamhetsövergång enligt 6a § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), har Landstinget att överta äganderätten och ansvaret för att säkra kollektivavtalade utfästelser om förutbestämda pensionsförmåner.
Den närmare innebörden av detta övertagande och ansvar framgår av ett sedan 2001-01-01 gällande försäkringsavtal mellan AB Dalatrafik och KPA Pensionsförsäkring om fortlöpande premiebetalning och inlösenförsäkring.
Landstingets övertagande av försäkringsavtalet medför ett åtagande att betala kompletteringspremier till KPA pensionsförsäkring , om de förmåner som den försäkrade erhåller vid ett visst tillfälle inte fullt ut motsvarar de pensionsförmåner den försäkrade vid detta tillfälle har rätt till enligt tillämpligt pensionsavtal.
Det är enligt förteckning uppdaterad 2018-02-01 av KPA Pension ett drygt 40-tal förmånstagare i AB Dalatrafik som berörs av överlåtandeavtalet.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Förslag till Överlåtelseavtal mellan AB och Landstinget Dalarna.
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Med anledning av att verksamheten och arbetstagare i AB Dalatrafik förts över till Landstinget Dalarna fr o m 2018-01-01, med tillämpning av bestämmelserna om lagenlig verksamhetsövergång enligt 6a § lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), har Landstinget att överta äganderätten och ansvaret för att säkra kollektivavtalade utfästelser om förutbestämda pensionsförmåner.
Den närmare innebörden av detta övertagande och ansvar framgår av ett sedan 2001-01-01 gällande försäkringsavtal mellan AB Dalatrafik och KPA Pensionsförsäkring om fortlöpande premiebetalning och inlösenförsäkring.
Landstingets övertagande av försäkringsavtalet medför ett åtagande att betala kompletteringspremier till KPA pensionsförsäkring , om de förmåner som den försäkrade erhåller vid ett visst tillfälle inte fullt ut motsvarar de pensionsförmåner den försäkrade vid detta tillfälle har rätt till enligt tillämpligt pensionsavtal.
Det är enligt förteckning uppdaterad 2018-02-01 av KPA Pension ett drygt 40-tal förmånstagare i AB Dalatrafik som berörs av överlåtandeavtalet.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Förslag till Överlåtelseavtal mellan AB och Landstinget Dalarna. | | |
| | | |
| | | | |
28 Övertagande av projektägarskap samt ansökan om Fiberutbyggnad i Dalarna 3.0 |
| Diarienummer: LD18/01249 |
Ordförandens förslag:
1. Landstinget Dalarnas ansöker om projektmedel ur Regionalfonden Norra Mellansverige för Fiberutbyggnad i Dalarna 3.0.
2. Landstinget Dalarna övertar vid halvårsskiftet 2018 projektägarskap för pågående utbyggnadsprojekt 1.0, 1.5 och 2.0 samt huvudmannaskap för kansliet Digitala Dalarna
Sammanfattning:
Dalarna har beviljats en projektram om 100 mkr av Regionalfonden Norra Mellansverige för bredbandsutbyggnad i länet. Utbyggnadsprojektet pågår i sina faser 1.0, 1.5 och 2.0 och nu är det aktuellt att gå in med ansökan rörande 3.0. Parallellt med projekt etablerades det mellan Region Dalarna och länsstyrelsen gemensamma kansliet Digitala Dalarna med uppdrag att arbeta med länets digitala agenda där bredbandsutbyggnaden är en av sex delar.
Inför kommande regionbildning och i enlighet med planerna när arbetet påbörjades har frågan aktualiserats om ansvar för såväl utbyggnadsprojekt som Digitala Dalarna ska övergå till det regionalt utvecklingsansvarige. Det som Region Dalarna är nu men som den nya regionen blir vid årsskiftet.
En övergång som föreslås ske genom att landstinget nu söker för utbyggnadsprojekt 3.0 och därmed blir projektägare för det. Samt att landstinget även vid halvårsskiftet övertar projektägarskap för pågående utbyggnadsfaser och för kansliet Digitala Dalarna. Ansvar som landstinget vid årsskiftet tar med in i den nya regionen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Projekt-PM
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Dalarna har beviljats en projektram om 100 mkr av Regionalfonden Norra Mellansverige för bredbandsutbyggnad i länet. Utbyggnadsprojektet pågår i sina faser 1.0, 1.5 och 2.0 och nu är det aktuellt att gå in med ansökan rörande 3.0. Parallellt med projekt etablerades det mellan Region Dalarna och länsstyrelsen gemensamma kansliet Digitala Dalarna med uppdrag att arbeta med länets digitala agenda där bredbandsutbyggnaden är en av sex delar.
Inför kommande regionbildning och i enlighet med planerna när arbetet påbörjades har frågan aktualiserats om ansvar för såväl utbyggnadsprojekt som Digitala Dalarna ska övergå till det regionalt utvecklingsansvarige. Det som Region Dalarna är nu men som den nya regionen blir vid årsskiftet.
En övergång som föreslås ske genom att landstinget nu söker för utbyggnadsprojekt 3.0 och därmed blir projektägare för det. Samt att landstinget även vid halvårsskiftet övertar projektägarskap för pågående utbyggnadsfaser och för kansliet Digitala Dalarna. Ansvar som landstinget vid årsskiftet tar med in i den nya regionen.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Projekt-PM | | |
| | | |
| | | | |
Valärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
29 Val av ny vice ordförande i Tolk- och hörselrådet |
| Diarienummer: LD18/01062 |
Ordförandens förslag:
1. Gunilla Spjotgard (M) entledigas från sitt uppdrag som vice ordförande i Tolk- och hörselrådet fr o m 9 april 2018
2. x x (X) väljs som vice ordförande i Tolk- och hörselrådet. Mandatperioden är fr o m 9 april 2018 t o m 2018-12-31.
Sammanfattning:
Gunilla Spjotgard (M) avsäger sig i brev daterat 11 mars 2018 sina uppdrag för Moderaterna i Landstinget Dalarna. Gunilla har varit vice ordförande i Tolk- och hörselrådet. Enligt reglementet för Tolk- och hörselrådet utser Landstingsstyrelsen ordföranden och vice ordförande i rådet.
Landstingsstyrelsen valde 2014-11-10, § 123, Gunilla Spjotgard som vice ordförande i Tolk- och hörselrådet med mandatperiod t o m 2018-12-31.
Landstingsstyrelsen ska utse en ny vice ordförande i rådet fr o m 9 april t o m 2018-12-31 | | |
| | |
| | |
|
Gunilla Spjotgard (M) avsäger sig i brev daterat 11 mars 2018 sina uppdrag för Moderaterna i Landstinget Dalarna. Gunilla har varit vice ordförande i Tolk- och hörselrådet. Enligt reglementet för Tolk- och hörselrådet utser Landstingsstyrelsen ordföranden och vice ordförande i rådet.
Landstingsstyrelsen valde 2014-11-10, § 123, Gunilla Spjotgard som vice ordförande i Tolk- och hörselrådet med mandatperiod t o m 2018-12-31.
Landstingsstyrelsen ska utse en ny vice ordförande i rådet fr o m 9 april t o m 2018-12-31 | | |
| | | |
| | | | |
| |