Dagordning | |
  Hälso- och sjukvårdsnämnd_2017-12-12_dagordning.pdf | | |
Samtliga handlingar inför sammanträdet. |
| | |
Inledning och protokollsjustering |
|
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
1 Information |
|
Ordförandens förslag:
1. Informationen antecknas till protokollet.
Ledningen informerar
A. Förvaltningschef hälso- och sjukvården Karin Stikå Mjöberg inleder.
B. Ekonomisk information
Ekonomidirektör Peter Hansson och Åse Golles, chef verksamhetsnära ekonomistöd informerar.
C. Akademiska vårdcentraler
Forskningschef Lars Wallin
D. Överläggning med landstingets revisorer
Ordförande Carl-Erik Nyström (C), vice ordförande Sören Bertilsson (S), ledamöterna Thomas Ylvén (V), Ann-Britt Åsebol (M) och Birgitta Örjas (S) samt revisionschef Kjell Johansson
E. Verksamhetsrapport Hjälpmedel
Gunilla Lillhager, förvaltningschef Hjälpmedel Landstinget Dalarna
F. Mål och strategi för patientsäkerhet 2017 - Presentation av ett mått till ledningens Nyckeltalsportal (LD17/01082)
Hälso- och sjukvårdsdirektör Elisabet Fransson
G. Division Psykiatri
Divisionschef Per Söderberg lämnar en fördjupad avstämning av ekonomi och verksamhet samt uppföljning av fattade beslut kopplade till struktur- och förändringsplan.
H. Kirurgkliniken Falun - Avrapportering av uppdrag (LD17/04125)
Divisionschef kirurgi Tomas Riman, chefsläkare Pehr Guldbrand och chefsjurist Kerstin Cederberg
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
Anmälningsärenden |
|
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
2 Anmälan av delegeringsbeslut |
|
Ordförandens förslag: .
1. Anmälda delegeringsbeslut antecknas till protokollet.
A) Ordföranden
Bilaga
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
3 Övriga anmälningsärenden |
|
Ordförandens förslag:
1. Anmälda protokoll, skrivelser m m läggs till handlingarna.
Bilaga
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutsärenden |
|
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
4 Handlingsplan HIV /STI prevention |
Diarienummer: LD17/03793 |
Ordförandens förslag:
1. Handlingsplan, enligt bilaga b), fastställs.
Sammanfattning:
En SRHR-grupp (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) har funnits i Landstinget Dalarna sedan1987 då landstingets planeringsgrupp fick ett uppdrag att bilda en STD-grupp (Sexually Transmitted Disease). Sedan dess har handlingsplaner gällande 5 år tagits fram. En ny handlingsplan, som utgår ifrån den Nationella hiv/STI-strategin, har tagits fram av SRHR-gruppen gällande 2016-2021.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Handlingsplan ”Hiv/STI prevention i Dalarna 2016-2021”
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
En SRHR-grupp (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) har funnits i Landstinget Dalarna sedan1987 då landstingets planeringsgrupp fick ett uppdrag att bilda en STD-grupp (Sexually Transmitted Disease). Sedan dess har handlingsplaner gällande 5 år tagits fram. En ny handlingsplan, som utgår ifrån den Nationella hiv/STI-strategin, har tagits fram av SRHR-gruppen gällande 2016-2021.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Handlingsplan ”Hiv/STI prevention i Dalarna 2016-2021” | | |
| | |
| | | |   |
5 Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 |
Diarienummer: LD17/02670 |
Ordförandens förslag:
1. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom, enligt bilaga b) och målnivåer enligt bilaga c) antas
Sammanfattning:
Socialstyrelsen publicerade Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom år 2016, bilaga b), med tillhörande målnivåer, enligt bilaga c). Rekommendationerna gäller diagnostik, uppföljning, behandling av sjukdomarna, symtomatisk behandling, omhändertagande och rehabilitering.
Nationella riktlinjer bidrar till att ge fler personer med sjukdomarna MS och Parkinsons sjukdom tillgång till rätt vård och behandling i sjukdomsförloppet. De bidrar till ökad livskvalitet, ökad patientdelaktighet i teamarbetet, jämlik vård och minskar graden komplikationer. Riktlinjerna stimulerar till användning av nationella kvalitetsregister vilket främjar jämförelser för uppföljning, utvärdering och forskning inom området.
Samverkansnämnden i Uppsala/ Örebro rekommenderar landstingen via en politisk viljeinriktning att anta Nationella riktlinjer och fastställda målnivåer. Samverkansnämnden lyfter särskilt fram multidisciplinära team med specialistkunskap, behandlingskonferens och kvalitetsregister för MS och Parkinsons Sjukdom, se bilaga d).
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom 2016
c) Målnivåer- vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom 2016
d) Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
Socialstyrelsen publicerade Nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom år 2016, bilaga b), med tillhörande målnivåer, enligt bilaga c). Rekommendationerna gäller diagnostik, uppföljning, behandling av sjukdomarna, symtomatisk behandling, omhändertagande och rehabilitering.
Nationella riktlinjer bidrar till att ge fler personer med sjukdomarna MS och Parkinsons sjukdom tillgång till rätt vård och behandling i sjukdomsförloppet. De bidrar till ökad livskvalitet, ökad patientdelaktighet i teamarbetet, jämlik vård och minskar graden komplikationer. Riktlinjerna stimulerar till användning av nationella kvalitetsregister vilket främjar jämförelser för uppföljning, utvärdering och forskning inom området.
Samverkansnämnden i Uppsala/ Örebro rekommenderar landstingen via en politisk viljeinriktning att anta Nationella riktlinjer och fastställda målnivåer. Samverkansnämnden lyfter särskilt fram multidisciplinära team med specialistkunskap, behandlingskonferens och kvalitetsregister för MS och Parkinsons Sjukdom, se bilaga d).
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nationella riktlinjer för multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom 2016
c) Målnivåer- vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom 2016
d) Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016 | | |
| | |
| | | |   |
6 Prövning av ny period för Jakobsgårdarnas vårdcentral som Akademisk vårdcentral |
Diarienummer: LD17/04237 |
Ordförandens förslag:
1. Jakobsgårdarnas vårdcentral ges fortsatt uppdrag att verka som Akademisk vårdcentral för perioden 2018-01-01-2020-12-31.
2. Landstinget Dalarna finansierar forskningstid om 50 % vardera för två disputerade medarbetare vid Jakobsgårdarnas vårdcentral. Kostnaden beräknas till 1,2 Mkr per år och finansieras via Centrum för Klinisk Forsknings budgetram.
3. Landstinget finansierar vidare 250 000 kr per år för drift av den akademiska vårdcentralen avseende t ex kommunikation, utbildningsinsatser och administration. Även detta finansieras via Centrum för Klinisk Forsknings budgetram.
4. Utvärdering av vetenskaplig produktion, utbildnings- och utvecklingsaktiviteter görs i samband med utgången av treårsperioden för ställningstagande till fortsatt status som akademisk vårdcentral.
Sammanfattning:
Akademisk vårdcentral (AVC) utgör en del av Landstinget Dalarnas forskningssatsning. AVC Jakobsgårdarna har verkat i tre år och under hösten 2017 utvärderats inför ställningstagande till fortsatt funktion som AVC. Bedömningen är att AVC Jakobsgårdarna i huvudsak har genomfört en bra verksamhet under sina första tre år som akademisk vårdcentral och förtjänar förtroende att fortsätta ytterligare en treårsperiod som AVC.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Självvärdering AVC Jakobsgårdarna
c) Handlingsplan forskning AVC Jakobsgårdarna 2018-20
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
Akademisk vårdcentral (AVC) utgör en del av Landstinget Dalarnas forskningssatsning. AVC Jakobsgårdarna har verkat i tre år och under hösten 2017 utvärderats inför ställningstagande till fortsatt funktion som AVC. Bedömningen är att AVC Jakobsgårdarna i huvudsak har genomfört en bra verksamhet under sina första tre år som akademisk vårdcentral och förtjänar förtroende att fortsätta ytterligare en treårsperiod som AVC.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Självvärdering AVC Jakobsgårdarna
c) Handlingsplan forskning AVC Jakobsgårdarna 2018-20 | | |
| | |
| | | |   |
7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan 2018 |
Diarienummer: LD17/04467 |
Ordförandens förslag:
1. Internkontrollplan 2018 för Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Hälso- och sjukvården, enligt bilaga b), fastställs
Sammanfattning:
Enligt kommunallagen 6 kap. 7 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Hälso- och sjukvårdens internkontrollplan omfattar sex kontrollområden, utvalda ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan 2018
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
Enligt kommunallagen 6 kap. 7 § ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Hälso- och sjukvårdens internkontrollplan omfattar sex kontrollområden, utvalda ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Hälso- och sjukvårdsförvaltningens internkontrollplan 2018 | | |
| | |
| | | |   |
Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden |
|
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
8 Svar på motion från Ulf Berg (M) och Christer Carlsson (M): Rutiner mellan Landstinget och Svenska kyrkan samt övriga religiösa samfund så att alla anhöriga och berörd personal kan erbjudas ett gott stöd vid dödsfall inom eller utanför sjukhuset |
Diarienummer: LD17/00540 |
Ordförandens förslag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Motionen är med vad som anförts besvarad.
Sammanfattning:
I en motion föreslår Ulf Berg och Christer Carlsson att rutiner ska upprättas mellan Landstinget och Svenska kyrkan samt övriga religiösa samfund så att alla anhöriga och berörd personal kan erbjudas ett gott stöd vid dödsfall inom eller utanför sjukhuset.
PKL-organisationen (psykosocial krisledning) i Landstinget har övergripande kunskap och kompetens i dessa frågor, samt fastlagda rutiner vid allvarliga och svåra händelser och har upprättat samarbete med kyrkoorganisationerna i länet. Inom verksamheten där dödsfall förekommer, finns lokala rutiner så att alla anhöriga och berörd personal kan erbjudas ett gott stöd vid dödsfall inom eller utanför sjukhuset.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motion
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
I en motion föreslår Ulf Berg och Christer Carlsson att rutiner ska upprättas mellan Landstinget och Svenska kyrkan samt övriga religiösa samfund så att alla anhöriga och berörd personal kan erbjudas ett gott stöd vid dödsfall inom eller utanför sjukhuset.
PKL-organisationen (psykosocial krisledning) i Landstinget har övergripande kunskap och kompetens i dessa frågor, samt fastlagda rutiner vid allvarliga och svåra händelser och har upprättat samarbete med kyrkoorganisationerna i länet. Inom verksamheten där dödsfall förekommer, finns lokala rutiner så att alla anhöriga och berörd personal kan erbjudas ett gott stöd vid dödsfall inom eller utanför sjukhuset.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motion | | |
| | |
| | | |   |
Landstingsstyrelsens Beslutsärenden |
|
| | |
| | |
| | |
| | |
| | |
| | | |   |
9 Skapande av ett "Smärtcentrum Dalarna" |
Diarienummer: LD17/02471 |
Ordförandens förslag:
Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen:
1. Ekonomiska ramar om 3 mkr ställs till förfogande för uppbyggnaden av smärtmottagning/utredningsenhet.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar för egen del:
2. En Smärtmottagning/ utredningsenhet inrättas
3. Enheten lokaliseras till Falun för samverkan med övriga specialistkliniker: Ett ”Smärtcentrum Dalarna” skapas
Sammanfattning:
Många patienter lider av kronisk smärta men i Landstinget Dalarna finns ingen sammanhållen struktur för utredning av dessa. SKL:s utredning Nationell uppdrag Smärta har identifierat ett antal rekommendationer: Vården behöver åstadkomma en organisation och en strukturerad vårdprocess som möjliggör tidig identifiering av patienter som löper hög risk att utveckla ett långvarigt smärtsyndrom. Dessutom behöver all smärtvård i Dalarna förbättras så att lidandet för patienterna reduceras och den höga vårdkonsumtionen i denna patientgrupp minskas radikalt. Detta genom:
att erbjuda ett lokalmässigt sammanhållet ”Smärtcentrum” för högkvalificerad smärtutredning,
att på specialistnivå ge multidisciplinärt stöd för interventioner, läkemedelsbehandling och rehabiliteringskoncept,
att tillhandahålla högkvalificerad utredning och bedömning som ger en grund för att patienter med kroniska smärttillstånd ska kunna få fortsatt uppföljning och stöd på primärvårdsnivå.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Bättre flöden för vuxna med långvarig godartad smärta, 2015
c) NSK, Nationellt uppdrag Smärta, 2016
d) Läkemedelsverket, 2017
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
Många patienter lider av kronisk smärta men i Landstinget Dalarna finns ingen sammanhållen struktur för utredning av dessa. SKL:s utredning Nationell uppdrag Smärta har identifierat ett antal rekommendationer: Vården behöver åstadkomma en organisation och en strukturerad vårdprocess som möjliggör tidig identifiering av patienter som löper hög risk att utveckla ett långvarigt smärtsyndrom. Dessutom behöver all smärtvård i Dalarna förbättras så att lidandet för patienterna reduceras och den höga vårdkonsumtionen i denna patientgrupp minskas radikalt. Detta genom:
att erbjuda ett lokalmässigt sammanhållet ”Smärtcentrum” för högkvalificerad smärtutredning,
att på specialistnivå ge multidisciplinärt stöd för interventioner, läkemedelsbehandling och rehabiliteringskoncept,
att tillhandahålla högkvalificerad utredning och bedömning som ger en grund för att patienter med kroniska smärttillstånd ska kunna få fortsatt uppföljning och stöd på primärvårdsnivå.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Bättre flöden för vuxna med långvarig godartad smärta, 2015
c) NSK, Nationellt uppdrag Smärta, 2016
d) Läkemedelsverket, 2017
| | |
| | |
| | | |   |
|