Dagordning | |
 Landstingsstyrelsens arbetsutskott_2017-10-23_dagordning.pdf | | |
| Samtliga handlingar inför sammanträdet. |
| | |
Inledning och protokollsjustering |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | |   |
1 Information |
| |
Ordförandens förslag:
Ordförandes förslag
1. Antecknar informationen till protokollet.
Ledningen informerar
A. Landstingsdirektör Karin Stikå Mjöberg inleder.
B. Ekonomisk information
Ekonomidirektör Peter Hansson och personaldirektör Anna Cederlöf
C. Överläggning med landstingets revisorer
Ordförande Carl-Erik Nyström (C), vice ordförande Sören Bertilsson (S), ledamöterna Thomas Ylvén (V), Ann-Britt Åsebol (M) och Birgitta Örjas (S) samt revisionschef Kjell Johansson
D. Övning av Krisledningsnämnden
Beredskapssamordnare Ingela Boberg
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
Arbetsutskottets beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
2 Svar på remiss från Region Dalarna: Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Dalarna 2014-2025 |
| Diarienummer: LD17/03298 |
Ordförandens förslag:
1. Svar på remiss från Region Dalarna, enligt bilaga c), godkänns.
Sammanfattning:
Inom ramen för utveckling av transportsystemet har Dalarna tilldelats en preliminär planeringsram på 1128 mkr. Länsplanerna ska vara trafikslagsövergripande samt utgå från ett länsöverskridande och nationellt perspektiv samt ett perspektiv över nationsgränserna.
De vägval som gjorts för Dalarnas gemensamma utvecklingsarbete omfattar de områden som enskilt och tillsammans har bedömts vara särskilt viktiga för vår beredskap att möta framtida utmaningar och för att nå de uppsatta målen för tillväxtarbetet i Dalarna. För att uppnå önskade funktioner och avhjälpa brister i transportsystemet förslås strategier som utgör grunden för förslag till åtgärder som sedan ska tas fram i kommande transportinfrastrukturplanering.
Landstinget är enigt med Region Dalarna gällande inriktning av länsplanen och håller med om de mål och åtgärdsstrategier som valts. I sammanhanget framhålls ändå vikten av att utvecklingen av de hållplatser för direktlinjerna/stråken, som behov funnits kring sedan trafiksystemets lansering 2014, blir verklighet inom en snar framtid.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Rapport Länsplan
c) Remissvar
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Inom ramen för utveckling av transportsystemet har Dalarna tilldelats en preliminär planeringsram på 1128 mkr. Länsplanerna ska vara trafikslagsövergripande samt utgå från ett länsöverskridande och nationellt perspektiv samt ett perspektiv över nationsgränserna.
De vägval som gjorts för Dalarnas gemensamma utvecklingsarbete omfattar de områden som enskilt och tillsammans har bedömts vara särskilt viktiga för vår beredskap att möta framtida utmaningar och för att nå de uppsatta målen för tillväxtarbetet i Dalarna. För att uppnå önskade funktioner och avhjälpa brister i transportsystemet förslås strategier som utgör grunden för förslag till åtgärder som sedan ska tas fram i kommande transportinfrastrukturplanering.
Landstinget är enigt med Region Dalarna gällande inriktning av länsplanen och håller med om de mål och åtgärdsstrategier som valts. I sammanhanget framhålls ändå vikten av att utvecklingen av de hållplatser för direktlinjerna/stråken, som behov funnits kring sedan trafiksystemets lansering 2014, blir verklighet inom en snar framtid.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Rapport Länsplan
c) Remissvar | | |
| | | |
| | | | |
3 Svar på remiss från Trafikverket: Förslag till nationell Plan för transportsystemet 2018-2029 |
| Diarienummer: LD17/03177 |
Ordförandens förslag:
1. Svar på remiss från Trafikverket, enligt bilaga c), godkänns.
Sammanfattning:
Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. Utöver planeringsramen tillkommer medel från trängselskatter, lån, infrastruktur-avgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering - totalt cirka 90 miljarder kronor.
Planen innehåller fysiska åtgärder för Dalarnas transportsystem som berör Bergslagsbanan, Dalabanan, E16, Rv50, Rv70, E45 och RV70 och Sälens flygplats.
Landstinget Dalarna är i huvudsak positivt till förslaget men har en del synpunkter. Planen anger en mycket liten andel fysiska åtgärder för järnvägen i Dalarna som fortsatt har stora brister. Det är viktigt att prioritera de väl utredda åtgärder som krävs för att uppnå målbilden för Dalabanan. Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder i kombination med nödvändiga spårbyten behöver genomföras. Det lågtrafikerade vägnätets negativa tillståndsutveckling riskerar att drabba kollektivtrafik och cykling i Dalarna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nationell plan, nedkortad
c) Remissvar
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. Utöver planeringsramen tillkommer medel från trängselskatter, lån, infrastruktur-avgifter, banavgifter och olika former av medfinansiering - totalt cirka 90 miljarder kronor.
Planen innehåller fysiska åtgärder för Dalarnas transportsystem som berör Bergslagsbanan, Dalabanan, E16, Rv50, Rv70, E45 och RV70 och Sälens flygplats.
Landstinget Dalarna är i huvudsak positivt till förslaget men har en del synpunkter. Planen anger en mycket liten andel fysiska åtgärder för järnvägen i Dalarna som fortsatt har stora brister. Det är viktigt att prioritera de väl utredda åtgärder som krävs för att uppnå målbilden för Dalabanan. Kapacitets- och hastighetshöjande åtgärder i kombination med nödvändiga spårbyten behöver genomföras. Det lågtrafikerade vägnätets negativa tillståndsutveckling riskerar att drabba kollektivtrafik och cykling i Dalarna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Nationell plan, nedkortad
c) Remissvar | | |
| | | |
| | | | |
Landstingsfullmäktiges beslutsärenden |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| | | | |
4 Övertagande ägande av Dalatrafik, Tåg i Bergslagen (TiB) respektive Transitio |
| Diarienummer: LD17/03422 |
Ordförandens förslag:
Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Ägandet av aktier i AB Dalatrafik (DT) överlåts från Kommunalförbundet Region Dalarna (RD) till Landstinget Dalarna per 2018-01-01. Samtliga aktier i DT som RD äger (23 000 st) förs över till Landstinget Dalarna. Betalning sker dels genom kvittering av tidigare utställd revers på 11 500 000 kr, och dels genom inbetalning av likvida medel 11 500 000 kr.
2. Landstinget Dalarna betalar in likvida medel till RD enligt ovan, under villkor att RD fattar beslut att i och med affären lösa reverserna hos kommunerna.
3. Samtliga aktier (11 250 st) i Tåg i Bergslagen AB (TIB) som RD innehar överlåts från RD till Landstinget Dalarna per 2018-01-01. Aktierna köps av Landstinget Dalarna för totalt 1 125 000 kr. Betalning till RD görs med likvida medel.
4. Ägandet av aktier i Transitio AB överlåts från RD till Landstinget Dalarna per 2018-01-01. Samtliga aktier (10 000 st) köps av Landstinget Dalarna för totalt 1 000 000 kr som betalas till RD med likvida medel.
5. Tidigare utställd kommunal underborgen med regressavtal, mellan Landstinget Dalarna och berörda kommuner avseende Transitio, upphör 2018-01-01.
6. Samtliga ovanstående beslutspunkter gäller under förutsättning att skatteväxling och flytt av ansvar för kollektivtrafik till Landstinget Dalarna i allt väsentligt genomförs enligt beslut LD17/00211.
Sammanfattning:
I samband med den bredare överenskommelsen om kollektivtrafik så bestämdes att aktierna i Dalatrafik (DT), Tåg i Bergslagen (TiB) och Transitio ska överlåtas från Kommunalförbundet Region Dalarna (RD) till Landstinget Dalarna. Samtliga kommuner, RD och Landstinget Dalarna har beslutat att godkänna överlåtelse av aktier i DT, TiB och Transitio från RD till Landstinget Dalarna (LD17/00211). RD har sedan fattat beslut om att erbjuda Landstinget Dalarna övertagande av aktierna (RD 2017/153). Betalning sker dels genom kvittering av tidigare utställd revers och dels genom likvida medel.
Landstinget Dalarna kommer att ta över driften av DT. Bolagets verksamhet flyttas in i Landstinget Dalarna och styrs framöver av en kollektivtrafiknämnd.
Dalarnas kommuner har tidigare tecknat en underborgen med regressrätt till Landstinget Dalarna avseende Landstinget Dalarnas borgensåtagande gentemot Transitio. Totalt belopp för kommunal underborgen är 4 000 000 000 kr. Denna underborgen utgår i sin helhet i samband med skatteväxlingen.
Landstinget Dalarna har redan idag fullt borgensansvar gentemot Transitio och finansiär. Den relationen ändras inte. Därmed kvarstår Landstinget Dalarnas befintliga borgensåtagande på 8 000 000 000 kr till Transitio AB.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Dalatrafik bakgrund
c) Dalatrafik avräkningsnota mall
d) Tåg i Bergslagen bakgrund
e) Tåg i Bergslagen avräkningsnotanota
f) Transitio bakgrund
g) Transitio avräkningsnota köpeavtal
h) Transitio anslutningsavtal
i) Lista på kommuner vars underborgen utgår
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
I samband med den bredare överenskommelsen om kollektivtrafik så bestämdes att aktierna i Dalatrafik (DT), Tåg i Bergslagen (TiB) och Transitio ska överlåtas från Kommunalförbundet Region Dalarna (RD) till Landstinget Dalarna. Samtliga kommuner, RD och Landstinget Dalarna har beslutat att godkänna överlåtelse av aktier i DT, TiB och Transitio från RD till Landstinget Dalarna (LD17/00211). RD har sedan fattat beslut om att erbjuda Landstinget Dalarna övertagande av aktierna (RD 2017/153). Betalning sker dels genom kvittering av tidigare utställd revers och dels genom likvida medel.
Landstinget Dalarna kommer att ta över driften av DT. Bolagets verksamhet flyttas in i Landstinget Dalarna och styrs framöver av en kollektivtrafiknämnd.
Dalarnas kommuner har tidigare tecknat en underborgen med regressrätt till Landstinget Dalarna avseende Landstinget Dalarnas borgensåtagande gentemot Transitio. Totalt belopp för kommunal underborgen är 4 000 000 000 kr. Denna underborgen utgår i sin helhet i samband med skatteväxlingen.
Landstinget Dalarna har redan idag fullt borgensansvar gentemot Transitio och finansiär. Den relationen ändras inte. Därmed kvarstår Landstinget Dalarnas befintliga borgensåtagande på 8 000 000 000 kr till Transitio AB.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Dalatrafik bakgrund
c) Dalatrafik avräkningsnota mall
d) Tåg i Bergslagen bakgrund
e) Tåg i Bergslagen avräkningsnotanota
f) Transitio bakgrund
g) Transitio avräkningsnota köpeavtal
h) Transitio anslutningsavtal
i) Lista på kommuner vars underborgen utgår | | |
| | | |
| | | | |
5 Revidering av direktiv för finansförvaltningen |
| Diarienummer: LD17/03423 |
Ordförandens förslag:
Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Uppdaterade Föreskrifter för finansförvaltning, samt placeringsdirektiv pensionsmedel, enligt bilaga b och c, godkänns. Förändringarna tydliggörs i bilaga d) Förändringar i föreskrifter och direktiv.
2. Kontokredit på 90 000 000 kr godkänns. Krediten medföljer sannolikt vid överlåtelse av aktier i Dalatrafik AB, från Kommunalförbundet Region Dalarna till Landstinget Dalarna. Den avslutas senast 2018-12-31.
Sammanfattning:
Befintliga föreskrifter antogs av fullmäktige 2015-11-23 - 24 § 109.
Förändringar föreslås i Föreskrifter för finansförvaltning. Dels görs ett antal mindre justeringar, dels tas villkor om räntebindningstid bort. Den senare innebär en större frihetsgrad i användande av ränteswappar, samt möjliggör att fasa ut, alternativt lösa in, befintliga ränteswappar. Bedömningen är att det låga ränteläget då kan utnyttjas bättre vilket på sikt ger en lägre räntekostnad för Landstinget Dalarna. Detta beskrivs i bilaga e och f.
Policy/direktiv kommer framöver att antas årligen samt vid behov revideras enligt tidigare rekommendation från revisorerna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Föreskrifter för finansförvaltning
c) Bilaga 1 Placeringsdirektiv Pensionsfond 2017
d) Förändringar i föreskrifter och direktiv
e) Swappar - Bakgrund och rekommendation
f) Swappar - Bakgrund och rekommendation bilaga
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Befintliga föreskrifter antogs av fullmäktige 2015-11-23 - 24 § 109.
Förändringar föreslås i Föreskrifter för finansförvaltning. Dels görs ett antal mindre justeringar, dels tas villkor om räntebindningstid bort. Den senare innebär en större frihetsgrad i användande av ränteswappar, samt möjliggör att fasa ut, alternativt lösa in, befintliga ränteswappar. Bedömningen är att det låga ränteläget då kan utnyttjas bättre vilket på sikt ger en lägre räntekostnad för Landstinget Dalarna. Detta beskrivs i bilaga e och f.
Policy/direktiv kommer framöver att antas årligen samt vid behov revideras enligt tidigare rekommendation från revisorerna.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Föreskrifter för finansförvaltning
c) Bilaga 1 Placeringsdirektiv Pensionsfond 2017
d) Förändringar i föreskrifter och direktiv
e) Swappar - Bakgrund och rekommendation
f) Swappar - Bakgrund och rekommendation bilaga | | |
| | | |
| | | | |
6 Utökning av Språktolknämnden i Borlänge kommun |
| Diarienummer: LD17/03473 |
Ordförandens förslag:
Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Språktolknämnden i Dalarna utökas med fler medlemskommuner.
2. Medlemskommuner i språktolknämnden är Landstinget Dalarna, Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun samt Säters kommun.
3. Reglemente för språktolknämnden i Dalarna, enligt bilaga b), godkänns.
4. Samverkansavtal för språktolknämnden i Dalarna, enligt bilaga c), godkänns.
5. Föreliggande förslag till budget 2018 för språktolknämnden i Dalarna, enligt bilaga e), godkänns.
6. Ikraftträdande av den utökade språktolknämnden i Dalarna sker från och med 2018-01-01.
7. Beslutet gäller under förutsättning att samtliga medlemskommuner fattar likalydiga beslut.
Sammanfattning:
Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Borlänge kommun och Landstinget Dalarna kom överens om att från och med 2013-03-06 samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad ”Språktolknämnden i Dalarna”. Från och med 2015-06-01 utökades nämnden med Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säters kommun i den gemensamma nämnden.
I nuläget har kommunerna Avesta, Ludvika och Rättviks kommun lämnat positivt besked angående deltagande i den gemensamma nämnden. Ett utökat deltagande i den gemensamma nämnde är positivt då det på sikt förväntas gen högre kvalitet gällande språktolkförmedlingen.
Respektive kommuns fullmäktige fattar slutgiltigt beslut om deltagande i den gemensamma nämnden. Målet är att Avesta, Ludvika, och Rättviks kommun inträder i nämnden den 1 januari 2018. Undantag råder för Avesta som inträder i nämnden från 2018-01-01 men först börjar nyttja avtalet i mars 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Reglemente för språktolknämnden i Dalarna
c) Samverkansavtal för språktolknämnden i Dalarna
d) Kravspecifikation på språktolknämnden i Dalarna
e) Förslag till budget 2018 för språktolknämnden i Dalarna
f) Förhandlingsprotokoll Borlänge kommun och Vision
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Borlänge kommun bedriver sedan mitten av 1970-talet språktolkverksamhet. Borlänge kommun och Landstinget Dalarna kom överens om att från och med 2013-03-06 samverka genom att inrätta en gemensam nämnd, kallad ”Språktolknämnden i Dalarna”. Från och med 2015-06-01 utökades nämnden med Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Mora, Orsa, Smedjebacken och Säters kommun i den gemensamma nämnden.
I nuläget har kommunerna Avesta, Ludvika och Rättviks kommun lämnat positivt besked angående deltagande i den gemensamma nämnden. Ett utökat deltagande i den gemensamma nämnde är positivt då det på sikt förväntas gen högre kvalitet gällande språktolkförmedlingen.
Respektive kommuns fullmäktige fattar slutgiltigt beslut om deltagande i den gemensamma nämnden. Målet är att Avesta, Ludvika, och Rättviks kommun inträder i nämnden den 1 januari 2018. Undantag råder för Avesta som inträder i nämnden från 2018-01-01 men först börjar nyttja avtalet i mars 2018.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Reglemente för språktolknämnden i Dalarna
c) Samverkansavtal för språktolknämnden i Dalarna
d) Kravspecifikation på språktolknämnden i Dalarna
e) Förslag till budget 2018 för språktolknämnden i Dalarna
f) Förhandlingsprotokoll Borlänge kommun och Vision | | |
| | | |
| | | | |
7 Program för uppföljning av privata vårdgivare |
| Diarienummer: LD17/03424 |
Ordförandens förslag:
Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare, enligt bilaga b), fastställs.
Sammanfattning:
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015 så infördes nya krav på uppföljning och insyn när ett landsting överlåter vården av en kommunal angelägenhet till privata utförare. Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. (3 kap. 19 b § KL)
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2015 så infördes nya krav på uppföljning och insyn när ett landsting överlåter vården av en kommunal angelägenhet till privata utförare. Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. (3 kap. 19 b § KL)
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Program för uppföljning av och insyn i verksamhet som utförs av privata utförare | | |
| | | |
| | | | |
8 Svar på motion från Bo Brännström (L): Tillit och frirum för våra anställda inom Landstinget Dalarna |
| Diarienummer: LD17/01627 |
Ordförandens förslag:
Arbetsutskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå fullmäktige:
1. Motionen är med vad som anförts besvarad
Sammanfattning:
Bo Brännström (L) yrkar i en motion att Landstingsfullmäktige ger i uppdrag till Landstingsstyrelsen att ta fram ett projekt där regelverk och policys ses över med syfte att öka tillit och förtroende gentemot personalen i Landstinget Dalarnas alla verksamhetsområden.
Landstinget Dalarna har under flera år haft en bekymmersam ekonomisk situation. För att komma till rätta med den ansträngda ekonomin pågår ett förändringsarbete på flera plan. Det är en grannlaga uppgift att bedriva patientsäker hälso- och sjukvård med bibehållna kvalitetskrav, samtidigt som kostnaderna ska hållas under kontroll. I detta förändringsarbete är det naturligt om medarbetare och chefer upplever sin handlingsfrihet vara begränsad.
Ett visst mått av centralisering och styrning är viktigt för att landstingets chefer ska känna stöd i sitt ledarskap. Landstinget Dalarna har ett mycket stort förtroende för sina chefer och medarbetare, och utan deras kompetens, engagemang och målmedvetenhet skulle det pågående förändringsarbetet inte ha lyckats så väl som det hittills har gjort.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen
I ärendet redovisas följande handlingar:
| | |
| | |
| | |
|
Bo Brännström (L) yrkar i en motion att Landstingsfullmäktige ger i uppdrag till Landstingsstyrelsen att ta fram ett projekt där regelverk och policys ses över med syfte att öka tillit och förtroende gentemot personalen i Landstinget Dalarnas alla verksamhetsområden.
Landstinget Dalarna har under flera år haft en bekymmersam ekonomisk situation. För att komma till rätta med den ansträngda ekonomin pågår ett förändringsarbete på flera plan. Det är en grannlaga uppgift att bedriva patientsäker hälso- och sjukvård med bibehållna kvalitetskrav, samtidigt som kostnaderna ska hållas under kontroll. I detta förändringsarbete är det naturligt om medarbetare och chefer upplever sin handlingsfrihet vara begränsad.
Ett visst mått av centralisering och styrning är viktigt för att landstingets chefer ska känna stöd i sitt ledarskap. Landstinget Dalarna har ett mycket stort förtroende för sina chefer och medarbetare, och utan deras kompetens, engagemang och målmedvetenhet skulle det pågående förändringsarbetet inte ha lyckats så väl som det hittills har gjort.
I ärendet redovisas följande dokument:
a) Beslutsunderlag
b) Motionen | | |
| | | |
| | | | |
| |
| | |
| | |
| | |
| | | |
| | | |
| |